Professor kritiserar regeringsförslag om grundlagen
Den svenska regeringens förslag att göra det svårare att ändra landets grundlag kan påverka demokratin negativt. Medan det finns saker i grundlagen som kan behöva starkare skydd, finns mycket som inte bör göras svårare att ändra, skriver Ludvig Beckman på Svenska Dagbladets debattsida.
Regeringen har nyligen föreslagit en reform som syftar till att göra det svårare att ändra grundlagen. Syftet är att skydda demokratin. Men professor Ludvig Beckman påpekar att många bestämmelser i grundlagen inte berör demokratin och därför inte behöver bli svårare att ändra. Skärpningen av reglerna för grundlagsändring bör därför bedömas med demokratiska måttstockar. Beckman påpekar att en ny regel om grundlagsändringar bör stärka skyddet för de bestämmelser som är av betydelse för demokratin, och endast för dem.
"Den lösning som inte närmare övervägts i utredningen är en skiktad modell för grundlagsändring enligt vilken de strängare kraven endast gäller de delar av grundlagarna som är väsentliga för demokratin. Sådan är ordningen i länder som till exempel Tyskland och Kanada. Den tyska grundlagen ger ett förstärkt skydd för bestämmelsen om att Tyskland ska vara en demokrati och värna principen om människans värdighet. Motsvarigheten i vårt fall utgörs närmast av regeringsformens första kapitel. Kanadas grundlag innehåller inte mindre än sex olika procedurer för grundlagsändring där svårighetsgraden beror på vilka delar av grundlagen som ska ändras. Den internationella forskningen om olika modeller för grundlagsändring ser övervägande positivt på den skiktade modellen. Det finns inte enbart två alternativ: antingen svårt eller enkelt att ändra grundlagen. En skiktad modell förenar fördelarna med ett stärkt grundlagsskydd för demokratin med de fördelar som är förknippade med att i största möjliga mån säkra folkmaktens inflytande över landets egna lagar", skriver Ludvig Beckman.