Recensioner av Kärlek på svenska
Var finns sanningen i ett dokumentärt material? I dokumentärfilmen Kärlek på svenska lät Staffan Julén människor berätta om sina upplevelser av kärlek. I boken, med samma namn, som släpptes den 24 augusti har Marit Kapla bearbetat samma material. Hur påverkas sannningen av en konstnärs urval och gestaltning? Att undersöka detta har varit ett av målen i forskningsprojektet "Den värsta lögnen är den dokumentära" på Institutet för framtidsstudier där både boken och filmen ingår.
Recensioner av boken i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan har alla varit mycket positiva.
Expressens recensent skriver så här om en berättelse i boken:
"Som när en kvinna berättar att hon ska på dejt med en man som hon har träffat på internet och som önskat att de ses på en ”neutral plats”. Efter en tom rad som förstärker det lakoniska i tonen berättar hon var de hamnade: ”Det blev på Tetra Pak i Lund / i personalmatsalen.” Roy Andersson kunde inte ha gjort det bättre.
Göran Greider i Aftonbladet skriver:
"Jag kan härmed högtidligt lova att den som öppnar Marit Kaplas nya bok Kärlek på svenska inte kommer att kunna sluta läsa. [...] Det dokumentära gör att saker sägs som ingen litterär fantasi riktigt skulle komma på eller anse värdig. Som nu den samiske man som berättar att han i sin blyga ungdom såg att en släkting till honom blundade när han dansade med en flicka på dansbanan på Jokkmokks marknad. Aha, är det så man ska göra, tänkte han och provade: ”Så jag bjöd upp. / Till slut fick jag upp någon tjej. / Sen blundade jag när vi höll på där. / Efter några varv kollade jag / då var hon borta.”
Sandra Stiskalo i Dagens Nyheter skriver:
"Ord som dessa får allt tjafs som omger mig – alla – att blekna. Efteråt vill jag bara bort från samhällsståhejet och från arbetet. Jag vill promenera tillsammans runt sjön, gemensamt tillreda våra måltider och somna samtidigt, medan tid är. På så sätt kan man läsa till ”Kärlek på svenska” som en uppmaning, till handling."
Marit Kapla var också med i Lundströms Bokradio (SR P1) den 27 augusti, och i Svenska Dagbladets recension av boken skriver kritikern Abram Martina Lowden den 28 augusti:
"Inget ont om SVT:s förskräckliga "Gift vid första ögonkastet", som under åren genererat så många konversationer om förälskelsens mekanismer, men Sverige förtjänar verkligen ett bättre diskussionsunderlag om parrelationer. Här kommer det, äntligen. Växlingsrik, lättläst och genomsyrad av närvarokänsla är "Kärlek på svenska" inte bara en läsupplevelse, utan en användbar utgångspunkt för samtal om varför man skulle vilja leva tvåsamt och hur man kan göra det.", skriver Abram Martina Lowden i en recension i SvD.
Hon skriver vidare:
"Runt trettio svenskar kommer till tals, merparten mellan 50 och 80 år gamla. De berättar om vardagslycka och passionsdraman; dansbanor, kontaktannonser och appdejter; distansrelationer och kärleksmigration; skilsmässor, nyförälskelser och guldbröllop. Förhållanden som brutit ned dem eller byggt upp dem, förluster som fortsätter att prägla deras liv. Då och då vidgar någon av de talande kärleksbegreppet, kopplar det till konst eller andlighet. [...] stilens styrka är förmågan att härma det mänskliga talets betydelsebärande pauser. Prosa får arbeta med andra medel för att gestalta tystnad, tvekan och eftertanke, men här går mellanrummen rakt in. Kaplas åtskilliga blankrader och täta radbrytningar tvingar läsaren att stanna längre vid varenda fras - vilket också kan vara frustrerande. Framåtrörelsen hejdas. Även klichéerna måste läsas med omsorg.
De, ja. De blanknötta orden som inte gör rättvisa åt ens känslor. Som man pressar fram ändå, fast de låter så banala. Som förenklar, men kanske ändå är sanna. Naturligtvis flockas de i det här verket. Kärleken är härlig, varm och farlig. Den säger bara klick. Den går inte att förstå eller definiera - och knappast att sätta ord på heller." Läs recensionen i Svenska Dagbladet.
Även P4 Extra med Erik Blix, gästades av Marit Kapla.
I november kommer “Kärlek på svenska – volym 2” som har undertiteln Jakten på det autentiska. En antologi med texter om dokumentära processer, autenticitetens idéhistoria och kärlekens samtida villkor.
Ett av syftena med projektet Den värsta lögnen är den dokumentära har varit att problematisera dokumentärfilmen och undersöka var sanningen ligger i ett dokumentärt material och hur den påverkas av gestaltning, urval och bearbetning. I en intervju med Dagens Nyheter reflekterar Marit Kapla över sin bearbetning av de intervjuer om kärlek som Staffan Julén gjort till filmen som ligger till grund för hennes bok.
— När jag läste ur ”Kärlek på svenska” i somras var två av de medverkande i boken på plats, de satt där längst fram och lyssnade. Också då sker en utvidgning av texterna. På sätt och vis gör jag ju i uppläsningen deras ord till mina. Jag hoppas att jag inte våldfört mig på dem, men vi återger ju hela tiden andras i text, redigerar verkligheten. Det finns en massa utmaningar, inte minst etiska, men vi får aldrig sluta försöka. För hur skulle det vara om alla bara fick återge sina egna ord? Jag är helt övertygad om att en bok om kärlek blir bättre på det här viset: ska jag lära mig något, om att bo i en by i Värmland, eller om kärlek, då är det oöverträffat att ha gått ut och frågat andra.
— Men jag tycker att det är hälsosamt att problematisera de dokumentära processerna, det har Staffan Julén hållit på med i flera år nu inom hans forskningsprojekt som filmen och boken hör till, säger Marit Kapla till DN.
Marit Kapla fick ta del av hela intervjumaterialet som Staffan Julén samlat in i arbetet med filmen. Men det är två fristående verk vilket gör det möjligt att se hur två konstnärers olika bearbetning av samma material påverkar vilken sanning som berättas. För att hålla distans mellan dem såg inte Kapla Juléns dokumentär innan hon var klar med sin egen bok.
– Det var en nödvändighet för att inte påverkas. För mig var det väldigt viktigt att vara fri i urvalet och att inte färgas av vad Staffan valde eller inte valde. Det hade varit svårare att försöka frigöra sig från hans val om jag hade vetat om dem, säger hon i en intervju med TT.
Hela projektet Den värsta lögnen är den dokumentära avslutas med en stor utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm i november.
Lyssna också på Marit Kapla intervjuas i Godmorgon världen i SR P1.
