Har vi en moralisk rätt att rösta?
Rösträtten är numera vitt erkänd som ett nödvändigt krav i en demokrati. Rösträtten regleras av lagen, men för många kan rätten till en röst verka så naturlig att den borde gälla även utan lag. Det finns dem som menar att människor alltid har haft en rätt att välja sina egna representanter, men att makthavare har undanhållit vissa grupper denna rätt.
Vi kan alltså prata om laglig rösträtt och moralisk rösträtt. Moraliska rättigheter grundar sig på moraliska skäl, och även om lagliga rättigheter ofta utgår ifrån sådana moraliska skäl så behöver de inte göra det.
Men finns det då en moralisk rätt att rösta? I artikeln "Is there a moral right to vote?" publicerad i Ethical Theory and Moral Practice, undersöker statsvetaren Ludvig Beckman om det är möjligt att försvara en sådan rätt. Beckman testar detta genom att använda sig av intresseteorin, en av de mest etablerade teorierna om rättigheter.
Enligt intresseteorin kan du sägas ha moraliska rättigheter om du med hjälp av dina rättigheter kan säkra något av dina avgörande intressen. En utmaning här är att det inte är uppenbart att just rösträtten är avgörande för att du ska kunna skydda dina intressen eftersom en enda röst sällan har någon direkt påverkan på ett valresultat.
Beckman menar att en moralisk rätt att rösta kan försvaras om vi erkänner att det är en nödvändig förutsättning för demokratin att en del av väljarna går och röstar eftersom de demokratiska institutionerna som parlament, rättsstaten och demokratiskt styrda myndigheter i sig gör det möjligt att skydda kollektiva intressen. Men den moraliska rätten att rösta gäller då inte för alla medborgare utan endast för en del av dem, eftersom det räcker att en del röstar för att de demokratiska institutionerna som är av avgörande intresse för alla individuella medborgare ska kunna upprätthållas.
För att försvara en moralisk rösträtt räcker det alltså inte att bara fokusera på det kollektiva intresset av demokratiska institutioner, då detta bara skulle kräva att en del av folket röstade. För att försvara en moralisk rösträtt för alla medborgare, måste också särskild hänsyn tas till att vi som individer har ett avgörande intresse av att genom rösträtten offentligt erkännas som jämlika.
Om vi vill argumentera för att vi har en moralisk rösträtt bygger det alltså på två saker; att vi har ett kollektivt intresse av vad de demokratiska institutionerna kan åstadkomma, och att vi har ett individuellt intresse av att erkännas som jämlika.
Du kan också lyssna på ett avsnitt av Bildningspodden där Ludvig deltar i ett samtal om rösträttens svenska historia. "Rösträttens historia" på Bildningspodden
