Senaste experimenten med basinkomst analyserade i ny rapport
Positiva resultat från experiment med basinkomst är ingen garanti för ett genomförande. Det menar ledande basinkomstforskare i den nya rapporten Basinkomstens nya våg, där de analyserar aktuella experiment i Finland och Nederländerna.
Tanken på en villkorslös grundersättning för samhällets alla medlemmar har funnits sedan 1700-talet, men med 2020 års lamslagning av världsekonomin har medborgarlönsexperiment fått en aktualitet och konkretion som aldrig tidigare i historien.
– Plötsligt förs basinkomstdebatt i hela världen, situationen har helt förändrat den politiska och ekonomiska spelplanen. Och flera av de mest intressanta experimenten med villkorslöst inkomststöd har faktiskt sjösatts i vårt närområde - i Finland och Nederländerna, alltså länder som på många sätt liknar Sverige.
Det säger statsvetaren Simon Birnbaum, huvudförfattare till forskningsrapporten Basinkomstens nya våg – lärdomar från medborgarlönsexperiment i välfärdsstater, där ledande forskare på området analyserar olika försök med basinkomst och de resultat som nu börjar komma.
– En farhåga med basinkomst har varit att det skulle leda till att människor blir passiva och slutar anstränga sig för att få jobb, men det stora experimentet i Finland bekräftar inte en sådan utveckling, säger Simon Birnbaum.
Vad gäller välmående visar det finländska experimentet på små men positiva effekter av basinkomsten på en rad indikatorer, bland annat hur nöjd man är med livet, psykologisk hälsa, ekonomiskt välbefinnande, tillit och upplevelser av byråkratin.
– Jämfört med kontrollgruppen var basinkomstmottagarnas välbefinnande klart bättre. Det framgick av utvärderande frågor om livstillfredsställelse, framtidstro, upplevda problem rörande hälsa, stress, oro och koncentrationsförmåga. De uttryckte också större tillit till andra medborgare och samhällsinstitutioner, säger Simon Birnbaum.
Försöken i Nederländerna sker mer småskaligt och decentraliserat på lokal nivå. De handlar inte om en regelrätt basinkomst till varje individ utan om att ta bort eller mjuka upp försörjningsstödets vanliga motprestationskrav och behovsprövning för att se vilka lösningar som fungerar bäst. Ett problem med de flesta experiment i den nya vågen är, menar Simon Birnbaum, ett allt för snävt fokus på arbetskraftsutbud.
– Vi måste till exempel gå bortom det enkla motsatsparet arbete-fritid om vi ska fånga den komplicerade dynamiken i samspelet mellan basinkomst, social delaktighet och könsbaserade normer. Många pekar på en feministisk potential i basinkomst medan andra ser den som en kvinnofälla. Vi kan inte förvänta oss några tydliga svar från experimenten om sådana dimensioner av förhandlingsmakt och arbetsfördelning.
– Vad som däremot står helt klart är att experiment på detta område inte är någon enkel garanti för linjära framsteg mot det politiska genomförandet av basinkomst – eller ens reformer i den riktningen. Basinkomstexperiment är med andra ord ofta en viktig men inte nödvändig eller tillräcklig förutsättning för att utveckla och införa basinkomstpolitik, säger Simon Birnbaum.
Kontakt:
Simon Birnbaum, [email protected], docent i statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola.
Henric Karlsson, [email protected], 072 080 23 77 kommunikatör, Institutet för framtidsstudier.
Ladda ner hela rapporten: Basinkomstens nya våg
Se intervju och föreläsning med Simon Birnbaum: Inkomststöd åt alla?
