Sex miljoner till projekt om hur AI-revolutionen kommer att utspelas
Pontus Strimling och Emma Engström, forskare vid Institutet för Framtidsstudier har fått sex miljoner kronor från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse för att studera hur AI-baserad teknik kan förväntas spridas i samhället. "Det är fantastiskt roligt och anslaget gör att vi nu får möjlighet att fördjupa oss i ett område som är relativt obeforskat", säger Emma Engström.
Den här texten ingår i nyhetsbrevet Framtider. Får du inte Framtider i din mejl? Prenumerera här så får du kommande nyhetsbrev och information om seminarier och evenemang. Nyfiken på tidigare nummer av Framtider? Du hittar dem i vårt arkiv.
Det är hög att tid att studera vad som gör att AI-baserad teknologi sprids, menar Emma Engström. Det görs stora samhällsinvesteringar i AI-teknik och många av de största företagen på börserna investerar åtskilligt i AI.
– De kommande fem åren är därför ett värdefullt tillfälle att utveckla modeller som kan användas för att förutse AI:s utbredning, säger hon.
Projektet heter ”Predicting the diffusion of AI-applications” och är en del av Institutet för Framtidsstudiers större forskningsprogram ”Nya teknologier och mänsklighetens framtid”.
Frågorna som forskarna vill ha svar på är vad som gör att en AI-baserad teknik får spridning och hur framtiden ser ut för de tillämpningar av AI som är på väg. Resultaten ska sedan användas för att utvärdera vilken effekt de nya teknikerna kan ha på samhället.
– Vi tror att det går att identifiera egenskaper i tillämpningar av AI som avgör om det är många eller få som snart kommer att utnyttja tekniken, säger Emma Engström.
Men också de etiska följderna av AI:s intåg ska undersökas. Något som också påverkas av vilken typ av teknik som sprids och hur snabbt det går, menar Pontus Strimling, docent i nationalekonomi och projektledare för studien.
– Även om vi inte kommer att kunna göra förutsägelser som har hundraprocentig säkerhet, kan vi skapa verktyg för att göra kvalificerade antaganden om hur AI-revolutionen utvecklas, säger han.
Ett exempel är självkörande fordon. Det är en tillämpning av AI som det under lång tid gjorts stora investeringar i. Trots det har de självkörande bilarna fortfarande inte slagit igenom. När genombrottet beräknas inträffa skiljer sig också mycket åt i olika rapporter.
– Vår forskning skulle potentiellt kunna visa att helt autonoma fordon inte kommer att få något genombrott de närmaste tio åren. De resultaten skulle då kunna användas för att omfördela investeringar, säger Emma Engström.
Det är resultat som kan vara till nytta för beslutsfattare när de väljer hur resurser ska disponeras.
– Vi hoppas att vi kan göra forskningsunderbyggda prediktioner som kan vara beslutsunderlag både för politiker och näringsliv, säger Emma Engström.
Samtidigt finns redan andra AI - baserade tekniker som ser ut att vara på väg att bli naturliga inslag i vardagen. Dit hör till exempel röststyrda tjänster som Google Assistent och Amazon Alexa.
– Ett möjligt resultat skulle kunna vara att sådana tjänster troligen finns i vartannat hem redan inom fem år. Frågor som då uppstår är: Finns det en risk att människor utövar självcensur på grund av risken för avlyssning? Kan utbredningen av röststyrda hjälpmedel leda till att vi inte kommer att ha några privata zoner? Indikationer som skulle kunna användas för att starta ett preventivt arbete kring teknikens ramar.
I studien utgår forskarna från tidigare forskning om vilka faktorer som är avgörande när ny teknik slår igenom. Dessutom kommer data från enkätundersökningar, försäljning och nedladdning att användas. En väsentlig del i arbetet är också att utveckla beräkningsmodeller som klarar av att göra trovärdiga förutsägelser och att validera dessa allteftersom nya data finns att tillgå.
Förutom Emma Engström och Pontus Strimling ska en postdoktor knytas till gruppen samt en doktorand som finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.
Projektet ingår i forskningsprogrammet WASP HS som initierats av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. HS står för humaniora och samhällsvetenskap och sammanlagt 660 miljoner, fördelat på 16 projekt, satsas nu på AI -forskning med samhällsvetenskaplig inriktning.
– Att vara en del av nätverket av forskare som knyts till WASP HS gör att vi får möjlighet att delta i ett värdefullt kunskapsutbyte. Dessutom är den stora satsning som WASP HS innebär ett erkännande att de samhällsvetenskapliga aspekterna är centrala i utvecklingen av tekniken, säger Emma Engström.
