Sociala normer skapar hållbara förändringar
De senaste åren, inte minst efter den globala covid-19-pandemin, har forskning om sociala normer fått ökad uppmärksamhet. Sociala normer finns i alla kulturer och karakteriseras som oskrivna regler som talar om för oss vad andra i samhället gör och tycker att vi borde eller inte borde göra. För att möta framtidens utmaningar för samhället har sociala normer stor betydelse för att förändringar ska accepteras. Men hur uppstår normer och hur mer exakt påverkar de våra beteenden? Vi har pratat med Dr. Giulia Andrighetto som studerar normer på IFFS.
Hur skulle du beskriva syftet med din forskning om sociala normer?
-Det är att genom grundforskning i ämnet komma fram till normernas kärna för att se hur sociala normer uppstår, utvecklas och förändras och hur de kan påverka människors handlingar. Begreppet sociala normer har funnits i forskningen sedan 1800-talet, men empiriska bevis på orsakssambandet mellan en norm och beteende är sällsynta. Faktum är att den mesta forskningen om sociala normer tar effekten av sociala normer för given och använder normer som en efterhandsförklaring av observerade fenomen, som sedan måste passas in i en teori. “Vad beror detta beteende på?" frågar vi och får ofta till svar att det beror på "sociala normer".
- Vad menar vi då med sociala normer? Här måste vi gå tillbaka och ge mer precisa och testbara definitioner, både vid mätning i laboratoriet och ute i fält. Ett samhälle innehåller olika slags spänningar, som de mellan individens egenintresse och gruppens intresse. Sociala normer blir en vägledning för beteenden som hjälper att lösa problem som kräver kollektivt agerande. Sociala normer kan upprätthålla alla sorters beteenden – de som är socialt önskvärda – såsom samarbete för det kollektiva bästa – men också socialt oönskade. Intresset för att studera inte bara bra normer, utan även dåliga, har varit genomgående i min tidigare forskning, som när jag undersökte maffian och dess utpressning på Sicilien. Hot spelade en roll för att få företag att lyda och betala beskydd, men i vissa områden i södra Italien var den sociala normen att betala skyddspengar. Folk såg det som rätt sak att göra, så mycket att de företag som inte betalade kunde tappa kunder. Normen blev en starkare drivkraft än hot.
Hur kan din forskning bidra till positiv social förändring?
- Först genom att utveckla en teori om hur sociala normer fungerar i problem med kollektiva handlingar som hjälper till att identifiera när normer är, och när de inte är effektiva lösningar. I synnerhet i det nya projektet kommer vi att fokusera på hur kollektiva hot – som klimatförändringar, naturkatastrofer och pandemier – kan påverka sociala normer och potentiellt göra dem instabila. Denna kunskap kommer att göra det möjligt för oss att utforma insatser för att främja förändringar på individ- och systemnivå för att mildra globala utmaningar som kräver snabba och betydande åtgärder.
Sociala normer har varit i fokus i två aktuella projekt, “Hur uppstår och förändras mänskliga normer” samt “Sociala normer för samarbete under kollektiv risk”. Hur förhåller de sig till varandra?
- I det första projektet undersökte vi hur normer bildas och frågade hur de kan förändras. Vi fokuserade på effekten av sociala normer för att främja samarbete i så kallade kollektiva handlingsproblem, vilket är situationer där alla individer skulle få det bättre av att samarbeta kring ett problem men misslyckas med att göra det eftersom de har motstridiga intressen. Därför genomförde vi ett 30 dagar långt beteendeexperiment, där försökspersoner stod inför ett sådant dilemma. Testet gjordes online.
- Vi upptäckte sociala normer för samarbete och visade deras inverkan på att lösa det kollektiva dilemmat. Vi fann också att starka sociala normer uppstår när det gemensamma hotet var stort, medan när risken var lägre blev sociala normer svagare. I en annan studie testade vi effekten av ett verkligt kollektivt hot på styrkan av sociala normer. Vi jämförde sociala normer i 43 länder före och efter första tiden av covid-19-pandemin.
- Med utgångspunkt i den inflytelserika tightness-looseness-teorin, som framhåller att samhällen blir "stramare" eller mer normerande och mindre öppna för avvikelser, när vi utsätts för hot som jordbävningar, sjukdomar, krig eller svält, förutsåg vi att sociala normer skulle skärpas efter covid-19. För att testa detta byggde vi en datauppsättning som kombinerar data om sociala normer, insamlade strax före pandemin, med data som samlats in från nästan 15 000 personer i samma populationer över hela världen under de första månaderna av pandemin. Genom att göra detta kunde vi identifiera hur flera sociala normer förändrades efter uppkomsten av sjukdomen. På kort sikt förändras inte normerna så mycket på grund av risker. Den sociala norm som förändrades och stärktes var den om att det är viktigt att tvätta händerna, en norm som uppfattades vara direkt relevant för sjukdomshotet.
- Resultaten tyder på att normer specifikt relaterade till hotet förändras snabbt, medan orelaterade sociala normer tar längre tid, eller kräver olika specifika hot, att förändras. Detta arbete ger ett grundläggande bidrag till vår förståelse av hur sociala normer förändas och kan hjälpa till att förutse länders framtida reaktioner på liknande kriser och föreslå strategier för att hantera dem snabbt och effektivt.
- Från det förra projektet har vi tagit med oss att sociala normer skulle kunna få människor att samarbeta för något som gynnar alla, även om det kostar individen. Dessutom tenderar normer att stärkas när människor uppfattar att det finns ett högt kollektivt hot, som det som utgörs av klimatförändringar eller en pandemi; men samtidigt försvagas de när riskerna upplevs minska. Från pandemin för vi också över resultatet att myndigheter behöver vara tydliga med när en risk ökar, annars blir normer svårare att stärka och mindre effektiva för att främja samarbete.
- I år och under nästa kommer vi att fokusera på att genomföra undersökningar, beteendeexperiment och datorsimuleringar av hur sociala normer fungerar i situationer med miljömässig eller social osäkerhet, till följd av till exempel globala händelser som klimatförändringar eller sanitära nödsituationer. Denna kunskap kommer att hjälpa oss att utveckla en ny teori om sociala normer under kollektiva hot för att identifiera när normer är, och när de inte är, effektiva lösningar på problem med kollektiv handling och identifiera interventioner för att ta itu med instabila normer.
Hur arbetar du med teori och experiment?
- Jag har ett multidisciplinärt förhållningssätt. Min doktorsexamen är i filosofi och jag har alltid varit intresserad av teori. Nu kombinerar jag teori, experimentella forskningsmetoder, undersökningar och beräkningsmodeller för att bygga modeller av förändring av sociala normer och testa förutsägelser. Varje metod har sina fördelar. Under längre studier behöver man kunna samarbeta med andra forskare och intressenter som kan metoderna och få en bredare koppling mellan modellerna och det som studeras inom området.
