När det vanliga blir det rätta – framtidsforskaren om post corona

Konservatism, nationalism, ”rör ej-design”, flockövervakning, gränslös solidaritet eller reformerad sjukvård för alla – spekulationerna om världens post corona-tillstånd är i full gång och i en stort uppslagen artikel i dagens Expressen intervjuas Pontus Strimling, forskningsledare för IF:s tema ”Nya teknologier och mänsklighetens framtid”, om eventuella normförändringar och den artificiella intelligensens utveckling efter krisen.

– Generellt när man blir rädd vill man ha trygghet. Det finns en möjlighet att det också leder till att man bryr sig mer om den egna gruppen och traditioner, säger Pontus Strimling till Expressen.

Tidningen radar upp ett antal möjliga förändringar i fråga om social interaktion och menar att ”mycket talar för att morgondagens design kommer att präglas av pandemitänk”; att hissknappar, dörrhandtag, displayer och annat som människor hela tiden vidrör i det offentliga rummet kommer uppfattas som förlegade och ersätts av system med röststyrning eller rörelsesensorer där man bara för fingret framför skärmen eller knappen utan att beröra den.

– Tekniken finns redan och det är inte konstigt att den först har kommit till badrum. Det här kan man absolut tänka att det sprider sig. Coronaviruset kommer att påskynda den här utvecklingen, menar Pontus Strimling.

Artificiell intelligens kommer enligt många experter, skriver Expressen, att hålla järnkoll på invånarnas hälsa, både individuellt och kollektivt. Gränsen till övervakning blir hårfin. De auktoritära samhällsmodellerna i Asien går från den ena succén till den andra i bekämpningen av virus, jämfört med det demokratiska Europa.

Problemet med maskiner som pumpar fram varningar och prognoser, menar Strimling, är alltid vad man matar dem med: allt från inlägg i sociala media till offentliga rapporter från hela världen. Media tenderar att överdriva och stater att underdriva, och för att veta hur en epidemi utvecklar sig i morgon måste en maskin veta exakt vem som jobbar hemifrån eller vilka som tvättar händerna just i dag.

– Samtidigt klappade Kinas system för ansiktskontroll ihop när alla började bära ansiktsmasker. Det tror jag inte de var beredda på, säger Pontus Strimling.

Aptiten på mer foder åt gigantiska datasystemen mattas inte av. Trycket kan öka på att få tillgång till invånarnas mest intima sjukhusjournaler som kombinerat med massövervakning, geolokalisering och värmekameror bättre kan hålla koll på oss, skriver Expressen och citerar AI-experten Will Douglas Heaven: ”För att få bättre förutsägelser ur artificiell intelligens krävs det att vi delar mer av våra personliga uppgifter med företag och regeringar”.

– Bilden av det här mildras ju nu när Kina visade att de lyckades använda sig av den här tekniken till att göra något som alla tycker är gott, att stänga in folk i karantän istället för att övervaka och fängsla dissidenter, säger Pontus Strimling.

Samtidigt måste människors reaktioner under hot sättas in i ett längre perspektiv, menar Strimling. Ett terrorattentat i London resulterade i reptilreaktionen att folk blev mer konservativa. Men bara under en kort tid. Sedan, visar färska studier, gick folk tillbaka till sina ursprungliga värderingar.

– Hade du frågat mig för ett par veckor sedan så hade jag sagt att den här typen av hot som corona gör att folk flyttar sina värderingar åt höger, men nu är jag lite mer osäker, säger Pontus Strimling till Expressen.

Avslutningsvis lyfter tidningen frågorna till en annan skala: När miljoner människor har arbetat hemifrån eller på fältet med chefer som har försvunnit in i distansarbete i hemmen – hur kommer vi då att se på chefer och hierarkier? På hela arbetsorganisationen?

– Vi har en tendens att tycka att det som är vanligt är det rätta. När sådana här tillfälliga händelser sker så öppnar det upp för att det som är vanligt nu kan komma att ses som mer acceptabelt eller till och med som det rätta även efter krisen, tror Pontus Strimling.