Studie förklarar kopplingen mellan kognitiv förmåga och uppfattningar i moralfrågor
Varför tenderar människor med hög kognitiv förmåga ha liberala åsikter i moralfrågor? Forskare på IFFS pekar i en studie på att förklaringen kan ligga i förståelsen av olika typer av argument och dess kopplingar till moraliska ståndpunkter.
Vill du få fler nyheter som denna direkt till din epost? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Opinionen har under lång tid rört sig i liberal riktning i de flesta länder. Irina Vartanova, doktor i psykologi, Kimmo Eriksson, professor i matematik och Pontus Strimling, docent i nationalekonomi studerar värderingsförändringar och har tidigare visat att denna utveckling kan förklaras av att liberala positioner stöds av så kallade ”individualiserande” argument som grundar sig i sådant som att inte göra skada, att åstadkomma rättvisa, samt att öka frihet. Moraliska argument som istället grundar sig i sådant som auktoritet, lojalitet och uppfattningar om ”renhet” kallas för ”bindande”. Dessa associeras med mer konservativa positioner.
Tidigare studier har visat att nästan alla människor värderar ”individualiserande” argument högre än ”bindande”. Liberala ståndpunkter har därför enligt forskarna ett så kallat argumentativt övertag. ”Bindande” argument däremot har ett visst stöd bland de som står ideologiskt till höger, men knappt något stöd alls bland liberala.
Men det är en sak att veta vilka argument som ligger i linje med ens värderingar, en annan att koppla ihop dem med moraliska ståndpunkter. Det är här den kognitiva förmågan kommer in i bilden.
– Kognitiv förmåga hjälper människor att förstå vilka argument som passar ihop med de egna värderingarna, säger Irina Vartanova, forskare i psykologi.
Studien visar att ståndpunkter med ett argumentativt övertag har högre stöd bland de med hög kognitiv förmåga i alla grupper, från extremt konservativa, till extremt liberala. Effekten är störst bland liberala, eftersom de i högre utsträckning värderar ”individualiserande” argument. Bland de konservativa är effekten mindre eftersom även ”bindande” argument har stöd i dessa grupper.
Datan i studien kommer från General Social Survey, en stor enkätundersökning som genomförts i USA sedan 1970-talet. De svarande får bland annat ange åsikter i 35 moralfrågor. Den kognitiva förmågan mäts genom ett ordkunskapstest (Wordsum) vars resultat har visat sig ligga nära resultaten för övergripande kognitiv förmåga.
Studiens resultat är publicerade i artikeln (open access) "Cognitive ability and ideology join forces in the culture war: A model of opinion formation" (2023) i tidskriften PNAS Nexus.
