Tillit, framtid, ojämlikhet - allmänhetens inställning till framtida generationer
Bryr du dig om framtida generationer? Vad påverkar om du gör det? Forskningsprogrammet Klimatetik och framtida generationer var ett sexårigt forskningsprogram på Institutet för framtidsstudier som avslutades under 2023. I sin grund utforskade det hur fundamentala moraliska insikter från fältet populationsetik påverkar vilka beslut om klimatförändringarna vi bör fatta i dag med tanke på hur besluten påverkar framtida människor. En del av programmet undersökte allmänhetens inställning till framtida generationer och hur de tänker kring några av de filosofiska problem som populationsetiken ger upphov till. Nedan är ett utdrag från forskningsprogrammets programskrift som redovisar resultaten av denna enkätundersökning.
Även om projektet i huvudsak har engagerat experter i diskussionen har en mindre del ägnats åt att fråga allmänheten om vad de tänker om de olika frågor som projektet tar upp. Bryr sig gemene man om framtida generationer? Är de redo att betala ett pris för att förbättra livet för de som kommer efter oss? Vad tycker de om idén om en större respektive mindre global befolkning? Och hur skulle de reagera på olika förslag till nya demokratiska institutioner som redan idag kan representera ännu ej födda människors rättigheter och intressen? Svaren på dessa frågor är viktiga för att besluta om och hur normativa principer inom populationsetiken bör implementeras. De kan även ge oss vägledning i hur dessa principer överensstämmer med våra intuitiva bedömningar, vilka är viktiga för att rättfärdiga principerna.
I en studie utförd av Fairbrother, Arrhenius, Bykvist och Campbell undersöktes allmänhetens attityder gentemot en politik som gynnar framtida generationer. Studien utforskade vilka typer av människor som är mer eller mindre benägna att stödja sådan framtidsinriktad politik och att betala ett pris för dess genomförande. Forskarna genomförde undersökningar i Sverige, Spanien, Sydkorea och Kina och ställde frågor om vad de svarande tyckte om policyer som antingen begränsade klimatförändringarna eller minskade den offentliga skulden. De fann att människor generellt vill göra gott för framtida generationer och är beredda att betala för det. Attityderna till politik som påverkar framtida generationer speglar också ett starkt förtroende för politiska och sociala institutioner. För att människor ska stödja en framåtblickande politik måste de tro att den kommer att fungera, och detta beror på hur mycket förtroende de har för institutionernas och deras ledares ärlighet och kompetens. Personer som saknade detta förtroende är inte villiga att göra uppoffringar som de tror är meningslösa i slutändan.
En intressant iakttagelse från studien är att människor som tror att framtida människors levnadsstandard kommer att vara högre är mer villiga att betala för framtida generationers välfärd än de som tror att framtida människor kommer att ha en lägre standard. Detta kan verka förvånande. Varför skulle någon vilja göra uppoffringar för människor som kommer att ha det bättre än de själv? Ekonomer och vissa filosofer antar ofta att vi har svagare skäl att offra oss för framtida generationer om de kommer att ha det bättre; det är därför framtida kostnader och fördelar bör räknas ned när vi bedömer deras värde idag. Men allmänheten ser inte på det så. Det handlar om förtroende – de som är optimistiska om framtiden och tror att deras uppoffring kommer att löna sig är villiga att betala, medan de som är pessimistiska och förutspår korruption, inkompetens och elände är ovilliga att göra uppoffringar.
I en andra studie konfronterar samma fyra forskare allmänheten med några svåra kärnfrågor i populationsetiken. Hur bedömer allmänheten, jämfört med professionella filosofer, befolkningar som varierar i antal och identiteten hos individerna? Vilket värde ser de i att skapa mänskliga liv som är knappt värda att leva, om alternativet för människor som lever sådana liv är inget liv alls? Hur bedömer de en framtid med färre, men mycket bra liv jämfört med en annan med fler men mindre bra liv?
Författarna presenterade enkätdeltagarna för tre hypotetiska framtidsscenarier för att undersöka dessa frågeställningar:
- I det första scenariot (A) upplever en liten grupp människor liv av hög kvalitet.
- I det andra (B) lever en mycket större grupp ett liv med lägre positiv välfärd.
- Det tredje scenariot (A+) är en blandning där en liten minoritet har liv av hög kvalitet medan en stor majoritet har liv av mycket låg kvalitet.
Denna triad av framtider diskuteras ofta inom populationsetiken. Man tänker sig att tillägget i A+ jämfört med A av fler människor med liv värda att leva inte skulle göra A+ sämre; så A+ är åtminstone lika bra som A; att scenario B är att föredra framför A+, eftersom de flesta har det bättre i B; men paradoxalt nog, när man jämför dem direkt, verkar A vara bättre än B.
Resultatet av den andra enkäten indikerade att deltagarna tydligt föredrog scenario A framför både B och A+. Detta antyder att allmänheten sätter högre värde på kvalitet framför kvantitet när det gäller liv, och att de är avogt inställda till ojämlikhet. Majoriteten av respondenterna föredrog A framför A+, vilket innebär att motsägelsefulla preferenser var sällsynta. Dessa fynd visar att allmänheten är överens med de filosofer som argumenterar att A+ faktiskt inte nödvändigtvis är lika bra som A. Införandet av fler människor till scenario A anses kunna försämra situationen om dessa tillkommande individers livskvalitet är lägre än de ursprungliga personernas i scenario A, vilket skapar en ojämlikhet.
Hela programskriften kommer att publiceras här på iffs.se senare i år.
Mer....
Läs mer i artikeln Governing for Future Generations: How Political Trust Shapes Attitudes Towards Climate and Debt Policies och rapporten Potential Institutions for Future Generations: What Do Current Generations Think?
Eller titta på Malcolm Fairbrothers presentation på Youtube: How Much Do People Value Future Generations?
Hitta fler texter om forskningen på institutet i verksamhetsrapporten 2023 >
