"Ukrainas sak är vår!" - Så tar kriget plats i riksdagsdebatter

Sociologen Sofia Voytiv visar i en artikel hur svenska riksdagsledamöters syn på kriget i Ukraina avspeglas i debatter om migrationspolitik. Hon visar också hur kriget använts av olika partier för att motivera vissa policies om såväl migration som försvar.

När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina antog de svenska riksdagspartierna en enad pro-Ukrainsk ställning. Innan dess var riksdagsledamöter oeniga om hur viktig den väpnade  konflikten var för Sveriges del, trots att den hade pågått sedan annekteringen av Krim 2014. 

I ”’Ukraine’s cause is ours!’ Diaspora and Migration in Swedish Parliamentary Debates, 2014–2022”, visar sociologen Sofiya Voytiv att tonen i samtalen som riksdagsledamöterna förde om kriget skiftade ton. Att flera partier började använda frasen ”Ukrainas sak är vår” visar att man placerade konflikten närmare Sverige, med sin association till 1939 års slagord ”Finlands sak är vår”. Konflikten fick alltså en ny kontext. 

Den kontext ett krig placeras i har även betydelse för hur flyktingar tas emot. Innan 2014 betraktades migranter från Ukraina som ekonomiska sådana, en syn som i stort sett var förhärskande även efter 2014, men som förändrades till att handla om flyktingar 2022. Redan från början behandlades denna grupp flyktingar delvis annorlunda än flyktingar från andra länder. Det så kallade massflyktsdirektivet aktiverades vilket bland annat gjorde det möjligt för nyanlända att söka arbete i Sverige direkt vid ankomst. Man lyfte fram att gruppen till större delen bestod av kvinnor och barn till skillnad från sammansättningen bland flyktingar från andra länder, att deras ursprungsland låg närmare Sverige än andras, och att deras kultur liknade den svenska i högre grad än kulturer längre bort – vilket särskilt lyftes fram av Sverigedemokraterna.

– Före 2022 upprepade Sverigedemokraterna flera gånger att ukrainare skiljer sig mycket från svenskar eftersom de förra hör till en bysantinsk kultur och inte kan räknas som en del av Europa. Efter invasionen och politikernas antagande av en enad pro-Ukrainsk ställning började man istället beskriva ukrainare som kulturellt mycket närmare svenskarna, säger Sofiya Voytiv.

Detta sätt att skilja mellan grupper användes också av partier för att lyfta fram andra konflikter i världen, eller för att motivera policies gällande migration i stort, såväl som helt andra områden.

– Något jag tyckte var särskilt intressant var att vissa politiska partier använde kriget som en del av sin argumentation i frågor som de drev redan innan det bröt ut, även när det gällde sådant som inte alls hade med försvaret att göra. Miljöpartiet som länge pushat för utbyggnaden av tågräls av klimatskäl, började till exempel prata om hur viktig en fungerande tågräls var i Ukraina för transporter av varor och flyktingar.

I sin studie tittar hon också på politikernas syn på det civila samhällets roll. Politikernas ofta generösa inställning till ukrainska flyktingar har inte alltid motsvarats av faktiska policies, i stället har det civila samhället – och kanske i synnerhet de diasporiska organisationer som redan fanns i Sverige sedan tidigare – fått dra ett stort lass. Deras betydelse för flyktingarnas situation har dock varit helt osynlig i riksdagsdebatterna. Frånvaron av kommunikation mellan dem och politiken kan tyckas särskilt märklig då flera toppolitiker engagerats i demonstrationer mot kriget organiserade av pro-ukrainska organisationer i Sverige.

– Det som gjorde mig intresserad av att titta på hur de politiska partierna pratade om kriget i riksdagen, var att de partier som uttalade sig mest i frågan i media var mitt- och högerpartierna, medan Miljöpartier och partierna på vänstra sidan var rätt försiktiga. Det finns en fara med att inte göra sin röst hörd i den här typen av frågor eftersom det gör att den sida som faktiskt uttalar sig styr narrativet och får ge mening till det som händer. När man i framtida val kommer att prata om kriget och dess betydelse för Europa kan det få väldigt stor betydelse.

Läs online: ”’Ukraine’s Cause is Ours!’ Diaspora and Migration in Swedish Parliamentary Debates, 2014–2022”, Nordic Journal of Migration Research.