”Unga med utländsk bakgrund siktar högre”
Vi möts ofta av larm om sjunkande studieresultat och att många elever saknar behörighet till gymnasiet. Särskilt dåligt verkar det gå för unga med utländsk bakgrund. Men stämmer detta? Forskarna Carina Mood och Jan O. Jonsson vid Institutet för framtidsstudier har undersökt saken. "Man får intrycket att unga med utländsk bakgrund ofta går i dåliga skolor och att gruppen präglas av studiemisslyckanden. Är det så? Nej, tvärtom är den huvudsakliga bilden positiv," skriver forskarna på DN debatt.
Resultaten presenteras i ESO-rapporten ”Karriärer och barriärer”. Forskarna har studerat hela utbildningsgången för unga födda 1996 från grundskola till högskola och till sysselsättning vid 25–26 års ålder. De har använt både befolknings- och skolregister samt en enkätstudie riktad till 5 000 unga som de följt sedan årskurs 8.
En sak att hålla i tanken, menar forskarna, är att nyheter om till exempel sjunkande andel som når gymnasiebehörighet, måste sättas in i ett sammanhang där Sverige under lång tid haft hög invandring.
"En viktig insikt när det gäller grundskoleelever med utländsk bakgrund är att de som anländer i 9–15-årsådern möter de största svårigheterna. Det är inte förvånande. De flesta kommer till ett land med ett språk de troligen aldrig hört, och många kommer också från utbildningssystem med annat innehåll och ofta lägre kvalitet. Att på några få år nå svensk gymnasiebehörighet är för många en orealistisk målsättning, även med helhjärtade insatser från skolor och lärare. Positivt är dock att en del av dessa kommer i kapp senare, hjälpta av ett öppet svenskt utbildningssystem. När svensk skola döms ut på grund av höga andelar som inte uppnår gymnasiebehörighet, handlar mycket i själva verket om att Sverige under lång tid haft hög invandring, med en stor andel elever som anlänt i en ålder då det är svårt att hämta i kapp i skolgången. Övriga unga med utländsk bakgrund har visserligen lägre meritvärden och en lägre andel gymnasiebehöriga än unga med svensk bakgrund, men skillnaderna är modesta och inte större än förväntat givet föräldrarnas svagare socioekonomiska situation," skriver forskarna.
I snitt har unga med utländskbakgrund sämre studieförutsättningar. Men en del av detta kompenseras genom högre ambitioner än unga med svensk bakgrund. De har exempevis dubbelt så hög övergång till naturvetenskapligt program på gymnasiet och "fler börjar på högskolan, särskilt direkt efter avslutat gymnasium, och vid lika betyg är det fler som väljer högprestigeprogram, som läkarlinjen," skriver forskarna.
I genomsnitt tar det längre tid för unga med utländsk bakgrund att ta examen från högskolan men "efter sju år är det faktiskt fler unga med utländsk bakgrund som har examen jämfört med studenter med svensk bakgrund. Andelen med högskoleexamen är 33 procent bland kvinnor födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar; 28 procent för kvinnor med svensk bakgrund. För män är andelen 17 respektive 15 procent. Dessa positiva siffror för högre utbildning är inte tidigare kända," skriver forskarna.
Läs hela debattartikeln: Unga med utländsk bakgrund siktar högre > https://www.dn.se/debatt/unga-med-utlandsk-bakgrund-siktar-hogre/
I en artikel från 2021 undersökte Stephanie Plenty, sociolog och forskare vid Institutet för framtidsstudier, orsakerna bakom att unga med utländsk bakgrund i snitt har högre apsirationer. Hör henne berätta om resultaten här:
