Uppmärksammad studie om utlandsfödda och brott
Global forskning visar på svaga samband mellan andel utlandsfödda i befolkningen och ökande brottssiffror. Däremot har nordiska studier ofta visat att människor med utrikes bakgrund är överrepresenterade bland dömda och misstänkta brottslingar. Generellt har dessa genomförts på individnivå, och få har undersökt hur antalet anmälda våldsbrott i stort i en kommun påverkas av andelen utlandsfödda. Detta har en forskargrupp från bland annat Institutet för framtidsstudier tittat på och kommit fram till att sambandet mellan andel utlandsfödda och antalet anmälda våldsbrott är svagt.
Studien undersökte korrelationen mellan andelen första generationens invandrare i en befolkning, definierat som procent utrikes födda individer, och antal anmälda våldsbrott i svenska kommuner mellan 2000 och 2020. För att ta reda på om kraftiga ökningar av brott i kommunerna kunde kopplas till andelen utlandsfödda i befolkningen, valdes de 20 svenska kommuner som hade högst ökning i anmälda våldsbrott under perioden, samt lika många kommuner med lägst ökning.
Förekomsten av första generationens invandrarbefolkning visade sig ha obetydlig koppling till antalet anmälda våldsbrott. Kopplingen var svag beräknat över samtliga kommuner. En kontroll som jämförde kommuner med låg och hög brottslighet visade att socioekonomiska och strukturella brottsförhållanden, som till exempel arbetslöshet, var mest betydande för en ökad brottslighet. Studien föreslår därför att det kan vara ofruktbart att försöka bekämpa brott med strängare migrationspolicy.
Studien understryker också att utlandsfödda inte är en homogen grupp; Användning av breda definitioner av migration för att förstå fenomen eller utveckla politik, riskerar att förenkla de olika verkligheter och utmaningar som samhällen med ökande etnisk diversifiering står inför.
Metoder och forskare
Studien använde offentligt tillgängliga data från Sveriges 290 kommuner, inklusive:
- Brottsdata: Våldsbrott per 100 000 invånare som rapporterats av Brottsförebyggande rådet.
- Demografiska data: Andel utrikes födda, befolkningsstorlek och socioekonomiska indikatorer som sysselsättning och inkomst, tillhandahållna av SCB.
- Analytisk metod: En kombination av beskrivande statistik, retrospektiva fall-kontrolljämförelser och panelregressionsmodeller.
Analysen fokuserade på våldsbrott enligt 3 kap. brottsbalken, inklusive mord, dråp och misshandel.
Forskargruppen som genomförde studien består av kriminologer och sociologer från ledande svenska institutioner, med expertis inom brottsprevention, migrationsstudier och statistisk analys på makronivå. Medlemmarna i forskargruppen som genomför forskning på IFFS var Jerzy Sarnecki, Amber Beckley, Hernan Mondani och Amir Rostami.
Nyhetsmedia och spridning
Studien uppmärksammades i nyhetsmedia och andra kanaler över 30 gånger från publiceringsdatum till februari. EKOT Sveriges Radio, som var först med att rapportera om studien, poängterade att studien inte inkluderar barn till utlandsfödda, som enligt en tidigare BRÅ-studie är den grupp med störst andel brottsmisstänkta. Flera andra artiklar tar upp detta, till exempel Sydsvenskan, Dagens Samhälle, Aftonbladet, med flera.
Nerikes Allehanda publicerade en artikel som beskrev problematiken med att jämföra dessa studier. Artikeln förklarar att flera studier från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som visar på samband mellan utländsk bakgrund och att personer dömts eller misstänks för brott. Men problemet i mätningen är att det fokuserar på individer, och många brott begås utan att resultera i någon misstänkt. Genom att studera befolkningen och förekomst av anmälda brott får vi en mer heltäckande bild, skriver Lars Ströman i artikeln. Forskarna menar också i den omskrivna studien att det finns utrymme för att genomföra liknande studier som inkluderar gruppen barn till invandrare.
Aktuellt i Politiken fokuserade i sin rapportering på studiens slutsats, att skärpt migrationspolitik har liten betydelse för brottsbekämpning. TV4Nyheter och Omni, lade också fokus på rekommendationen att utforska och lösa underliggande faktorer till brott.
Studien gav även upphov till debatt. Fredrik Kärrholm (M), riksdagsledamot, skrev artikeln ”Dålig forskning om kriminalitet” som publicerades i Kvartal den 27 januari. Jerzy Sarnecki svarade den 5 februari med rubriken ”Kärrholm läser vad jag skriver men lär sig inte”, och belyser hur resultaten är i linje med internationell forskning.
Debattartiklarna finns att läsa här:
https://kvartal.se/artiklar/dalig-forskning-om-kriminalitet/
https://kvartal.se/artiklar/karrholm-laser-vad-jag-skriver-men-lar-sig-inte/
