Vad händer när gränsen mellan politik och näringsliv suddas ut? 

I dagens Sverige rör sig politiker och opinionsbildare fritt och närmast oreglerat mellan offentliga uppdrag och privata intressen – en utveckling som kan underminera demokratin. På Antikorruptionsforum i mars, berättade företagsekonomen Anna Tyllström var Sverige befinner sig i regleringen av denna typ av korruption. 

När beslutsfattare påverkas på sätt som gynnar särintressen snarare än allmänheten, talar forskare om mjuk eller sofistikerad korruption. Den är sällan olaglig, men ofta moraliskt och demokratiskt problematisk.

På Antikorruptionsforum 2025 den 20 mars talade Anna Tyllström, forskare vid Institutet för framtidsstudier och docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet, om svårigheterna att reglera lobbying – och faran med vad hon kallar ”mjuk korruption”.

Problemet, enligt Tyllström, är inte lobbying i sig – utan bristen på transparens och ansvarsutkrävande. Särskilt svängdörrarna mellan politiken och PR-branschen är ett demokratiskt dilemma. I dag är övergångsregler svaga och tandlösa: Av 59 prövade fall 2023 fick endast tio personer någon form av begränsning.

Hon pekar på nio olika sätt att reglera lobbying – från lobbyistregister och offentliga kalendrar till regler om jäv, finansiering och karantänperioder. Sverige ligger här långt efter länder som USA, Kanada och Finland, men även EU, där registrering av lobbyister är obligatorisk.

Tyllström menar att reglering har ett symbolvärde. Den kan förändra kulturer och normer – på sikt. Men i dag saknas skyddsräcken, särskilt på kommunal nivå där upphandlingar och markanvisningar sker med begränsad insyn.

Regeringen har presenterat flera förslag till reglering men Anna Tyllström pekar på att de endast är tvingande på riksnivå och inte fångar demokratiskt viktiga funktioner som tjänstemän och lokala nivåer.