Våldet och brottsligheten: Så är "det svenska tillståndet"
I flera länder har Sverige de senaste åren framhållits som ett avskräckande exempel när det gäller brotts- och våldsutvecklingen. "Det svenska tillståndet" har blivit ett gångbart begrepp internationellt. I den nya antologin med just titlen "Det svenska tillståndet" ger Amir Rostami och Jerzy Sarnecki tillsammans med 20 andra forskare forskningens svar på hur detta tillstånd egentligen ser ut. På SvD Debatt beskriver de resultaten och här kan du se dem presentera boken och slutsatserna i ett seminarium från riksdagen.
"Resultatet, det vill säga det faktiska tillståndet, är mångfacetterat, motsägelsefullt, men i flera delar tydligt. Den övergripande slutsatsen är att vissa typer av våld ökar medan andra är någorlunda konstanta eller till och med minskar. Sverige har, lyder det korta svaret, fått färre men värre lagöverträdare.
Det lite längre svaret ser ut så här:
Totalt sett har våldet varken ökat eller blivit grövre de senaste decennierna. År 2012 hade Sverige den lägsta nivån av dödligt våld under de senaste femtio åren. Sedan dess har det dödliga skjutvapenvåldet ökat, och med det också det totala dödliga våldet. Räknat per capita är det dock fortfarande lägre än på 1980- och 90-talet. En av bokens slutsatser är att brottsutveckling i Sverige avseende våldet ofta följer internationella trender, och här skiljer de senaste årens ökning av skjutvapenvåldet i Sverige ut sig. Dock visar nya undersökningar från några jämförbara länder på en liknande negativ utveckling. Därför är det för tidigt att avgöra om det ”svenska tillståndet” är unikt eller om Sverige ligger ”steget före” i en ny internationell trend," skriver Amir Rostami och Jerzy Sarnecki på SvD Debatt.
