Valet i USA och folkets moraliska åsikter: forskare förklarar
Efter Trumps valseger diskuteras ett stämningsskifte i USA. Dag för dag hör vi fler konservativa åsikter lyftas och många konservativa menar att den progressiva vänstern har krossats. Om det vore sant borde vi ha sett den största förändringen i den amerikanska befolkningens moraliska åsikter på femtio år, enligt normforskarna Pontus Strimling och Kimmo Eriksson i en intervju med danska Weekendavisen.
Ett forskarteam på IFFS har länge studerat åsiktsförändringar i USA genom arbeten med stora undersökningar, och utvecklat en teori som kan förklara hur och varför befolkningen ändrar sina åsikter i moralfrågor. För fyra år sedan förutsåg de att människor skulle få mer progressiva åsikter. Var slutsatsen fel?
Den frågan ställde Anders Boers på Weekendavisen till forskarna Pontus Strimling och Kimmo Eriksson. De svarade att de inte tror att det rör sig om just moraliska förändringar, utan om att amerikanerna i större utsträckning vågar säga vad de faktiskt tycker.
”När vi, baserat på data från 2018, försökt förutsäga hur den amerikanska befolkningens åsikter kommer att utvecklas under de följande rundorna av undersökningen, har våra prognoser stämt med få undantag, och vi förväntar oss att det även kommer att vara fallet när svaren från nästa runda blir tillgängliga”, säger Pontus Strimling till Weekendavisen.
Han tillägger att människors åsikter generellt förändras långsamt, medan deras beteende kan skifta ganska snabbt. Att vi ser en plötslig förändring i vad folk säger högt, betyder inte att befolkningens åsikter i moralfrågor följer nya och snabbt utvecklande trender.
Moraliska värderingar tenderar nämligen att vara stadiga och bli gradvis mer progressiva. Det beror på att progressiva värderingar tar grund i argument som befolkningen över lag identifierar som värdefulla, som rättvis behandling och förhindrandet av mänskligt lidande.
”Det är inte länge sedan som alla – både demokrater och republikaner – var emot samkönade äktenskap. Till och med Bill Clinton. Det är de flesta politiker inte längre, eftersom de alla har rört sig i en mer progressiv riktning”, säger Pontus Strimling till Weekendavisen.
Det talas också om en ökad polarisering, men Kimmo Eriksson förklarar att det inte heller behöver vara fallet. Den traditionella förståelsen av polarisering är att människor rör sig bort från varandra i motsatta riktningar, men det gäller inte moraliska värderingar. Det vi upplever som polarisering är att de mest progressiva drar i väg före de mer konservativa, som sedan sakta hinner i kapp. Det sker för varje enskild fråga, eftersom de inte utvecklas i samma takt.
Alla åsikter rör sig dock inte i en progressiv riktning. Det gäller bara moraliska åsikter som handlar om vilket beteende som är rätt och fel, inte frågor som ekonomi och säkerhet. Därför svänger vissa frågor fram och tillbaka. Pontus Strimling menar att pendeln är på väg att svänga tillbaka mot de mer traditionella ekonomiska frågorna:
”Vänstern fokuserar mindre på om vissa grupper i samhället har sämre möjligheter än andra och mer på fattigdom, medan högern under valkampanjen gick bort från abortfrågan och i stället talade om att skapa fler jobb”.
Samtliga citat: översatta från dansk text i Weekendavisen, artikel av Anders Boers.
Weekendavisens hemsida hittar ni här.
