Värderingsskiften efter den Arabiska våren
För tio år sedan tog de demonstrationer fart som blev startskottet för det som kom att bli känt som Arabiska våren. Röster som krävde politisk förändring och demokratiska reformer höjdes som en våg i arabiska länder i Nordafrika och på Arabiska halvön. Ett decennium senare kan vi se att Tunisien, där protesterna började, är det enda land där en auktoritär regim faktiskt ersattes av ett visst mått av demokrati.
Varför kom den Arabiska våren liksom av sig? Varför ser vi inte fortfarande de stora demonstrationer som inledde rörelsen i de länder där reformerna aldrig kom? Dessa frågor blev grunden för en studie av politiska värderingar i arabvärlden genomförd av Melani Cammett vid Harvard University, Cambridge, Ishac Diwan vid Paris Sciences et Lettres och École Normale Supérieure i Paris, och Irina Vartanova vid Institutet för framtidsstudier.
Från tidigare forskning vet vi att graden av ekonomisk trygghet under uppväxten påverkar våra kärnvärderingar, alltså värderingar som är stabila genom livet och inte ändras så mycket. Växer man upp med ekonomisk trygghet tenderar man till exempel att ha mer frihetliga värderingar. Det betyder att sådana värderingar brukar skifta över lång tid i ett samhälle, över generationer.
Se Pontus Strimling berätta om detta i föredragningen "The rise of modern values" i Tedx Uppsala
Något man också har kunnat se är att det finns ett samband mellan liberala värderingar och upplevelsen av trygghet i vidare mening. När den egna och familjens ekonomiska och fysiska trygghet känns osäker tenderar de liberala värderingarna att få mindre utrymme. Man vet också att förändringar i den ekonomiska tryggheten på nationell nivå påverkar befolkningens värderingar, och att de som har det relativt gott ställt kan avskräckas av de destabiliserande effekter som plötsliga händelser kan ha.
- Vi ville undersöka om den ökade otryggheten i dessa länder kunde hjälpa oss att förstå varför efterfrågan på demokrati blev svagare efter den Arabiska våren, säger Irina Vartanova.
Det studien kommer fram till är framför allt att trygghet verkligen har betydelse, i synnerhet upplevelsen av ekonomisk trygghet. Och det kan faktiskt utgöra en förklaring till varför det blev som det blev.
Artikelförfattarna kallar situationen för en autokratisk paradox. Om en befolkning upplever ekonomisk trygghet skapas en grogrund för frihetliga värderingar och på sikt ett växande missnöje med ett autokratiskt styre. Men, om man trots ett brett stöd i befolkningen inte lyckas åstadkomma en stabil övergång till demokrati utan hamnar i kaos, riskerar upplevelsen av trygghet att sjunka och därmed orsaka en försvagning av de liberala värderingarna.
- Om en ny demokrati inte kan prestera tillräckligt snabbt när det gäller framför allt ekonomisk trygghet, så blir den väldigt bräcklig och riskerar att öka efterfrågan på en stark ledaren och dess löfte om en mer stabil ekonomi. Kaos är inte en bra grogrund för demokrati, säger Irina.
För att undvika att frihetliga värderingar växer till sig kan autokratier skapa en känsla av otrygghet i sin befolkning. Det kan man se exempel på bland länderna i studien där det förekommer hot om att islamistiska extremister kan ta över regimen om den skulle bli instabil till följd av en revolt.
- Det som är viktigt för framtiden här är insikten att upplevelsen av ekonomisk trygghet är så viktig just i övergången från autokrati till demokrati. Det kan ha betydelse om man vill stötta demokratiseringsprocesser i andra länder, säger Irina.
Men är det verkligen värderingarna som ändras under en så kort period? Det som förvånade forskargruppen var att de värderingar som studeras här annars förknippas med stabilitet och långsamma förändringar. Eftersom de data som finns bara gör det möjligt att studera förändringarna på populationsnivå kan man inte säga något om hur förändringen ser ut bland enskilda individer. Det innebär att förklaringen istället skulle kunna ligga i hur mycket utrymme olika röster får under olika perioder.
Resultaten i studien väcker även andra frågor. Något som är viktigt att förstå för framtiden är om kopplingen mellan otrygghet och politiska värderingar är stabil eller om den blir svagare över tid i takt med att befolkningen lär sig av misstag från tidigare demokratiseringsförsök.
- Hittills kan vi se att där otryggheten har minskat, har protesterna igen börjat återkomma. Samtidigt kan man på andra ställen i världen se ett annat möjligt mönster, ett där en längre tid av ekonomisk otrygghet tvärtom leder till ökande krav på regimskifte, som i Libanon.
Irina är nu involverad i en studie som undersöker om och hur fort värderingar förändras just på individnivå.
- Vi studerar värderingar bland nyanlända migranter i Sverige och kommer att kunna titta på hur deras grad av ekonomisk säkerhet hänger ihop med värderingsförändringar.
De data som användes i studien kommer från World Values Survey och Arab Barometer.
Länk till artikeln "Insecurity and political values in the Arab world"
