Vem står näst på tur för rösträtt?

Allmän och lika rösträtt är genomfört i Sverige. Men det betyder inte att rösträtten inte skulle kunna utvidgas. Vem står näst på tur för rösträtt? Den frågan funderar filosofen Katharina Berndt Rasmussen på i den här podden av Sveriges Museer med anledning av att det är 100 år sedan det definitiva beslutet om allmän rösträtt togs.

Varför är det så att rösträtten bara gäller för den som är 18 år eller äldre till exempel? Och borde fler grupper representeras i demokratiska beslut? Barn? Eller djur? Eller varför inte framtida människors behov? 

Lyssna på podden:  

Relaterat material

Bör företag få rösträtt? Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Framtidsstudier har i en artikel resonerat kring... Läs mer 

Hur mår demokratin? Intervju med filosofen Gustaf Arrhenius, VD för Institutet för Framtidsstudier Det talas om hot mot demokratin, om misstro mot politiker, sjunkande valdeltagande, om klyftor mellan folket och den verkliga makten och om olika type... Läs mer 

Deciding the demos: three conceptions of democratic legitimacy Critical Review of International Social and Political Philosophy, http://dx.doi.org/10.1080/13698230.2017.1390661 Sammanfattning The prevailing view... Läs mer 

Almedalen 2018: Sverigedemokraternas väljare - vilka är de? På några få år har Sverigedemokraterna vuxit till att bli ett av Sveriges största riksdagspartier men mycket är fortfarande okänt om deras väljare. Vi... Läs mer