Diskriminering: Är det svårare att få ett arbete om man har ett utländskt namn?
I vilken mån förekommer diskriminering på arbetsmarknaden? Är det verkligen svårare att få jobb om man har ett utländskt namn? Vi frågar Moa Bursell, sociolog och forskningsledare på Institutet för framtidsstudier, som har forskat om diskriminering på arbetsmarknaden i mer än 15 år.
Den här intervjun är en del av nyhetsbrevet för oktober 2023. Prenumerera på våra nyhetsbrev här >
Hur studerar du diskriminering på arbetsmarknaden?
– Vi skickar ut ansökningar från fiktiva personer för att mäta diskriminering i respons från arbetsgivaren. Det är riktiga jobb som ska tillsättas och riktiga arbetsgivare som svarar och det enda som skiljer ansökningarna åt är namnet. Det som mäts är skillnaden i svarsfrekvens mellan ansökningar med svenskt namn och ansökningar med utlandsklingande namn.
Vad har du i stora drag kommit fram till?
– Det vi alltid finner är att det finns en konsekvent diskriminering av ansökningar med utländska namn. Det spelar inte så stor roll vilka slags namn som används. Jag har använt arabiska namn, afrikanska namn och slaviska namn, all dessa grupper diskrimineras, men det är inga jätteskillnader mellan de här grupperna. Däremot hittar vi ingen tydlig könsdiskriminering. Vilket kan förvåna en del. Men det betyder inte att det inte finns trakasserier eller diskriminering i karriär- och löneutveckling. Bara att det inte finns det i det här steget i anställningsprocessen i de yrken vi tittar på.
Varför diskrimineras inte kvinnor med utländska namn lika mycket som män?
– Det finns teorier kring att stereotyper om kvinnor kan mildra stereotyper om andra kulturer. De flesta människor uppfattar människor från andra kulturer som hotfulla och ofta är det en mansperson som utgör stereotypen om andra kulturer eftersom vi lever i patriarkala samhällen. Men i kombination med stereotyper om kvinnor som mindre hotfulla och mindre aggressiva mildras föreställningen om andra kulturer som hotfulla när det gäller kvinnor med utländsk bakgrund. Det här är viktiga resultat tycker jag. Ibland missas detta i diskussioner om socialt underordnade identiteter där det nästan alltid förutsätts att olika underordningar adderas till varandra. Att vara kvinna och att ha ett utländskt namn skulle vara dubbla bördor. Men det ser vi inte i våra studier.
I den senaste studien har ni tittat på så kallade etniska nischer, vad är det?
– En etnisk nisch är yrken på arbetsmarknaden som är etniskt segregerade, det vill säga som har en oproportionerligt hög andel inrikes eller utrikes födda, i relation till befolkningen i stort. Det kan finnas olika förklaringar till varför de uppstår. En del menar att det inte har med diskriminering att göra utan att det beror på att människor väljer olika yrken. Till exempel att män och kvinnor väljer olika utbildningar och gör olika karriärval. På liknande sätt skulle då olika etniska grupper välja olika yrken. I vår senaste studie har vi tittat på det här och ställt frågan om arbetsgivare bidrar till segregering och sortering genom diskriminering. Om inte så borde det bero på att individer själva söker sig till olika yrken.
Och vad blev svaret - bidrar arbetsgivare till den här sorteringen på arbetsmarknaden?
– Det korta svaret är ja. Det finns ett linjärt samband. Ju lägre andel utrikes födda i ett yrke, desto högre är diskrimineringen, och i yrken med högst andel utrikes födda är diskrimineringen nästan borta. Att vi har de här skillnaderna betyder att man över tid kommer att upprätthålla och förstärka mönstret med etniska nischer på arbetsmarknaden.
Vad kan det bero på?
– Det är svårt att svara på utifrån sådana här studier. Men det finns andra studier, till exempel från Norge, där forskare intervjuat arbetsgivare om olika grupper av anställda. De fann att arbetsgivare i vissa fysiskt krävande yrken var tveksamma till att anställa norrmän. De kunde uttrycka att norrmän var bortskämda och hade höga krav. Det hade uppstått en stereotyp om invandrare som hårt arbetande och att norrmän inte skulle stanna kvar i yrket, för det här gäller ju de mest oattraktiva yrkena på arbetsmarknaden där det är hög personalomsättning. Det är där vi finner yrken med hög andel utrikes födda.
Hur stor är diskrimineringen av ansökningar med utländska namn i stort på arbetsmarknaden?
– När jag började studera det här var siffran 1,9 vilket betyder att personer med utländska namn behövde skicka ungefär dubbelt så många ansökningar för att få positiv respons. I den senaste studien var den siffran 1,6. Men det är olika metoder i olika studier och inte helt lätt att jämföra, men jag skulle ändå säga att diskrimineringen i alla fall inte har ökat sedan jag började studera det här.
