Våra forskare belyser coronakrisen utifrån sina expertområden. Du hittar intervjuer i media, artiklar av forskare, videor och annat material relaterat till corona här.
2022-02-07
Kommer pandemin döda den öppna planlösningen?
Tuberkulosen förändrade vårt boende och var en anledning till att funkisstilen uppstod. Kommer coronapandemin också förändra hur vi bor? Bi Puranen, forskare vid Institutet för framtidsstudier, intervjuas av SVT om livet efter pandemin.
2022-01-25
Inte försämrad mental hälsa hos unga vuxna i pandemins inledning
När restriktioner infördes i början av pandemin antog många att unga vuxnas mentala hälsa snabbt skulle försämras. Bland annat på grund av social isolering, arbetslöshet och ekonomisk oro. Men en ny stor studie visar att varken unga vuxna från majoritetsbefolkningen eller från etniska minoriteter mådde märkbart sämre.
2021-12-21
Debatt om etik och människovärde
Är människovärdet okränkbart eller finns tillfällen då det vore moraliskt oförsvarbart att inte kränka människovärdet? Ett seminarium på Statens medicinsk-etiska råd där Gustaf Arrhenius var moderator har vållat debatt i tidningen Kvartal mellan filosofiprofessorn Torbjörn Tännsjö och kulturskribenten Lapo Lappin.
2021-12-02
Erica Falkenström får SMER:s etikpris
Erica Falkenström, forskare på Institutet för framtidsstudier, får Statens medicinsk-etiska råds etikpris 2021 med motiveringen ”för hennes insatser för att belysa vikten av etisk kompetens i hälso- och sjukvårdens ledarskap och av etisk analys vid beslut om vårdens styrning och organisation”.
2021-07-06
Festen som kom av sig - därför är det så svårt att fira slutet på corona
I takt med att samhället öppnar upp gör sig människor redo för att återvända till en mera normal tillvaro. För många väcker beskedet hopp och glädjeyra. Men inte alla är sugna på kalas, och det kan uppstå en konflikt om hur vi bör leva livet efter pandemin. Bi Puranen intervjuas i DN.
2021-06-28
Erica Falkenström intervjuas i Altinget
Tydliga formuleringar om nyttomaximering och kostnadseffektivitet. Men få formuleringar om människovärde. Erica Falkenströms rapport om policydokumenten som styrt pandemiberedskapen och vården uppmärksammas av tidningen Altinget.
2021-06-23
Ny rapport: Etiken på undantag i styrdokument om vård och pandemiberedskap
Enligt svensk lag ska all offentligt finansierad vård ges efter behov, på lika villkor och med respekt för varje människas värdighet – men en ny studie visar på etiska brister i policydokument som styrt hälso- och sjukvårdens beredskap före och under pandemin.
2021-06-11
"Mer etiskt tänk kan skydda oss vid nästa kris"
Borås Tidnings ledarsida uppmärksammar vårt seminarium "Behöver Folkhälsomyndigheten ett etikråd". "Diskussionen är viktig, eftersom den sätter fingret på behovet av etiska överväganden," skriver tidningen.
2021-06-07
Tegnell: Nja, till etiskt råd
Tidningen Världen idag uppmärksammar vårt seminarium med Anders Tegnell där han fick ta ställning till frågan om Folkhälsomyndigheten behöver ett etiskt råd. Ett förslag som lanserades av flera forskare från IFFS nyligen.
2021-04-29
Befolkningen i religiösa länder mer positiva till vaccin
Ju mer religiöst ett samhälle är desto större förtroende har befolkningen till vacciner. Det visar en studie som sprider ljus över varför tillit till vaccin varierar så kraftigt mellan olika länder.
2021-04-07
Ny rapport om pandemitider och etiska avvägningar
Pandemin som bröt ut under våren 2020 har drabbat världen hårt. De flesta av oss har mött en ny verklighet med begränsningar av – tidigare självklara – friheter och våra beslutsfattare har ställts inför nya och svåra avvägningar för att hejda smittspridningen av covid-19.
2021-03-31
Ny rapport om överdödligheten i Sverige under 2020
Den förväntade medellivslängden sjönk med 0,69 år för män och 0,40 år för kvinnor under 2020 jämfört med 2019, visar en ny rapport som kartlägger vilken påverkan covid-19-pandemin haft på medellivslängd och dödlighet för olika åldersgrupper och regioner i Sverige.
2021-03-17
Är vaccinpausen etisk?
Sedan i tisdags är Sverige ett av de länder som tillfälligt stoppat användandet av Astra Zenecas vaccin mot covid-19 sedan det uppstått misstanke om koppling till mycket sällsynta men allvarliga biverkningar. Karim Jebari, doktor i filosofi är kritisk till beslutet. Han intervjuas i P1 morgon.
2021-03-12
Kommer vi att blåsa ut ljusen på tårtan efter pandemin?
Kramas och skaka hand efter pandemin? Kanske. Men blåsa ut ljusen på en tårta som alla ska äta? Nej! Norm- och beteendeforskarna Pontus Strimling och Erik Angner i DN om vad som består efter pandemin, och vad som blir som förut.
2021-03-11
Färre barn födda - pandemieffekt?
9055 barn föddes under januari 2021. Det är sex procent färre än under samma månad förra året. Är det här en effekt av pandemin. Demografen Martin Kolk, forskare på Institutet för framtidsstudier, intervjuas i SR P1.
2021-03-04
Så kan vi göra vaccinpassen mer etiska
Immunitetspass kommer med löftet att vi sakta kan gå tillbaka till ett socialt liv och en mer normal ekonomi, men fördelarna med dem kommer att fördelas ojämnt och det är inte uppenbart att de är etiska. Det skriver Anders Herlitz, docent i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Nicole Hassoun, professor vid Binghamton University.
2021-03-01
Karim Jebari om den nära framtiden
Ökad polarisering på grund av ökad ojämlikhet. Men kanske också storskaliga initiativ som på riktigt kan göra något åt klimatförändringarna. Karim Jebari är en av fyra forskare och författare som intervjuas i DN om den nära framtiden.
2021-02-25
Etiska fallgropar när immunitetspass införs
Födelseort. Längd. Vaccinerad mot covid-19. Immunitetspassen är redan under utveckling och kanske är de oundvikliga. Men mängder med etiska fallgropar kommer med dess införande. Anders Herlitz skriver i Scientific American om hur vi kan undvika dem.
2021-01-26
"Slopa patentreglerna för vaccinet mot covid-19"
Trots utfästelser och löften om att vaccin mot covid-19 ska fördelas solidariskt över världen, beräknar välgörenhetsorganisationen Oxfam att inte ens 10 procent av befolkningen i världens 70 fattigaste länder kommer att få vaccin under 2021. Detta eftersom rika länder köpt upp så mycket av tillgängliga vacciner. Det som behövs är att patentreglerna slopas så att billiga kopior av vaccinet kan börja tillverkas för att nå världens fattiga. Det skriver flera forskare i en debattartikel i Göteborgs Posten, däribland Anders Herlitz, docent i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för framtidsstudier.
2021-01-19
Efter corona - Fest eller depp?
Väntar ett nytt glatt 20-tal efter pandemin? Likt det glada årtiondet som följde på första världskriget och spanska sjukan. Eller har coronapandemin skapat för många svårigheter? Bi Puranen är en av dem som reder ut frågan i Sveriges Radio.
2021-01-19
"Maffian gynnas av pandemin"
Den 13 januari inleddes den näst största maffiarättegången i Italiens historia. En framgång i kampen mot maffian, men samtidigt har de kriminella organisationerna stärkt sitt grepp genom att utnyttja den sociala utsattheten i coronakrisens spår. Statsvetaren Carina Gunnarson, forskare på Institutet för framtidsstudier, intervjuas i Ekot.
2021-01-07
Forskarens roll i den offentliga debatten
Vilken roll bör forskare ha i den offentliga debatten? Vilket ansvar har de själva att delta? Statens medicinsk-etiska råd arrangerade nyligen en etikdag och Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier och professor i praktisk filosofi pratade då om forskarens roll i det offentliga samtalet.
2020-12-18
Maria Törnqvist: Det som går förlorat i zoom-rummet
De digitala mötesrummen som zoom har å ena sidan möjliggjort att alls kunna mötas under coronaåret 2020. Å andra sidan utbreder sig så kallad "zoom-fatigue" och känslan av att något gått förlorat. Maria Törnqvist, sociolog, granskar i DN vad som hänt med oss när vi istället för kroppar, blivit till pixlar.
2020-12-17
Nytt avsnitt av The New World: Vad händer med kapitalismen efter corona?
Historikern Adam Tooze är gäst i det andra avsnittet av The New World - vår podd tillsammans med Aftonbladet Kultur.
2020-12-15
"Pandemin visar att mänskliga värden varit förbisedda under många år"
Pandemin har blottat flera brister inom den svenska vården. Bland annat att chefer och politiker skjuter över det etiska ansvaret på andra. "Jag tycker det är uppenbart att etiska och mänskliga värden varit förbisedda under många år. Det är inte konstigt att detta hände. Det är mer en bekräftelse på frånvaron av etik", säger Erica Falkenström
2020-12-01
”Regeringens styrning har inte fungerat i coronakrisen”
Vi behöver ändra grundlagen så att kommuner och regioner underställs regeringen när landet drabbas av en nationell kris. ”Regeringen styr riket” står det i grundlagen men så är uppenbart inte fallet ens i en allvarlig kris som denna. Vi kan inte ha en situation där regeringen då saknar styrkapacitet. Så skriver Bo Rothstein på DN Debatt angående coronahanteringen.
2020-11-30
Corona: Så förändras våra liv i längden
Beredskapslager. Slopad karensdag. Armbågshälsning. Vilka förändringar som vi sett under coronapandemin kommer att bli varaktiga? Här en intervju med Pontus Strimling, forskare som studerar normförändringar.
2020-11-25
Desinformationskampanjer 2.0
Spridningen av propaganda och lögner må vara lika gammal som mänskligheten själv, men i en tid där sociala medier sprider dem så mycket snabbare och till så många fler än någonsin tidigare får också fenomenet en annan betydelse än förut.
2020-11-23
Stormköket lugnar i stormen
Årets julklapp är stormköket. För att vi vill ha lite lugn i stormen. ”Generellt när man blir rädd vill man ha trygghet". Det säger Pontus Strimling, docent i nationalekonomi och forskningsledare för Institutet för framtidsstudiers tema "Nya teknologier och mänsklighetens framtid" till tidningen Chef.
2020-11-18
Effektivt eller inte? Filosofen om regeringens budskap om smittspridningen
Erik Angner, professor i praktisk filosofi och affilierad forskare på Institutet för framtidsstudier intervjuas i Dagens Nyheter om regeringens senaste besked om begränsning av allmänna sammankomster. Kommer folk att förändra sitt beteende?
2020-10-29
Boendesituation påverkar dödlighet bland äldre
Personer som är 70 år eller äldre löper större risk att dö i covid-19 om de bor tillsammans med yngre människor i arbetsför ålder. Likaså de som bor på ålderdomshem istället för i eget boende, eller bor i tätbefolkade områden och områden med mer utbredd smittspridning. Detta visar en ny studie som just publicerats i The Lancet Healthy Longevity, genomförd av vår forskare Martin Kolk, docent i demografi, tillsammans med Maria Brandén och 8 andra forskare vid Stockholms universitet. Läs hela rapporten här.
2020-09-08
Så påverkas maffian i Italien av coronapandemin
Svårare att driva in beskyddarpengar och sälja narkotika, men större efterfrågan på illegala lån. Carina Gunnarson, docent i statsvetenskap och forskare vid Institutet för framtidsstudier reder i den här artikeln i Forskning och framsteg ut den komplexa påverkan som coronapandemin har på den organiserade brottsligheten i Italien.
2020-09-04
Basinkomstens nya våg
Coronakrisen och lamslagningen av världsekonomin har gett diskussionen om basinkomst förnyad aktualitet. I en ny rapport analyserar Simon Birnbaum med flera de senaste experimenten med basinkomst och diskuterar vad de kan säga oss om basinkomstens genomförbarhet. Läs rapporten här.
2020-08-26
Demokrati och värderingar i tider av kris
Vilka lärdomar om hur coronapandemin påverkat demokratin, våra värderingar och vår tillit, kan vi dra idag, för att kunna fatta bättre beslut imorgon, när nästa kris kommer? På Internetdagarna 2020, 23-24 november, står Institutet för framtidsstudier för ett av spåren: Demokrati och värderingar i tider av kris. Våra forskare bidrar med analyser utifrån psykologi, matematik, filosofi och samhällsvetenskap. Välkommen! Program och biljetter nu släppta.
2020-08-18
Ungdomar är inte ovanligt ansvarslösa
Enligt flera indikatorer driver unga smittspridningen av covid-19 i högre utsträckning än andra åldersgrupper. Men är de mer ansvarslösa? Nej, menar Erik Angner, professor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för framtidsstudier. "Mitt liv är till stor del i linje med FHM:s rekommendationer även i vanliga fall. Det är en helt annan situation om du är ung, singel, student och kanske ny i staden du bor i.". Artikel i Dagens Nyheter 2020-08-17.
2020-08-13
Så förändrar pandemin våra attityder - avstånd det nya normala
Är du kramsugen? Eller blir armbågshälsningar och ett större personligt avstånd det nya normala? Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Institutet för framtidsstudier, pratar i Morgonstudion i SVT om hur pandemin kommer att påverka våra vanor.
2020-07-10
Vad väntar runt hörnet, och vad borde vi därför göra nu?
Gustaf Arrhenius samtalar om vad vi har att vänta oss efter coronakrisen och hur vi bör förbereda oss. Ett samtal arrangerat av Blindspot Sweden.
2020-07-01
Lärdomar och långsiktiga konsekvenser av pandemin
Ser vi nu den långsiktiga planeringens återkomst? Vad kommer det bristande överstatliga samarbetet för att hantera pandemin, inom till exempel EU, att få för konsekvenser? Har vi lärt oss att leva mer i nuet? Gustaf Arrhenius medverkar i Aftonbladet Daily som gör en halvårskrönika över pandemin.
2020-06-26
Krisernas bördor - kan vi fördela dem rättvist?
Bördor och förmåner fördelas ständigt över olika grupper i befolkningen som följd av praktik och politik. I coronatider har det talats en hel del om fördelningen av bördor över olika åldersgrupper i samhället. Här resonerar filosofen Julia Mosquera över hur unga, precis som i fallet med klimatförändringarna, lätt hamnar i den grupp som får bära det tyngsta lasset.
2020-06-22
Vad är du värd?
Hur mycket pengar ska samhället lägga för att rädda ett människoliv? Ska man räkna på de samhällsekonomiska skadorna, till exempel i uteblivna skatteintäkter, som ett mist liv innebär, eller finns det andra sätt att räkna? Går det ens att räkna på ett människoliv? Gustaf Arrhenius, filosof och vd för Institutet för framtidsstudier gästade tillsammans med Gunilla von Platen, företagsledare, och nationalekonomen John Hassler Ekonomibyrån i Svt för att reda ut.
2020-06-17
Covid-19 och samhällseffekterna
"Att en så stor del av befolkningen har varit avskärmade från samhället har naturligtvis haft enorma effekter på liv och livskvalitet." Bi Puranen i Studio ett i P1 om covid-19 och dess samhällseffekter.
2020-06-15
Så splittras svenskarna av midsommarfirandet
Vi är på väg mot ett splittrat Sverige, där de som lyder försöker få regelbrytarna att skämmas. Men hur effektivt är egentligen skuldbeläggande som verktyg? Oftast inte alls så effektivt, menar beteendeekonomen Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och associerad forskare vid Institutet för framtidsstudier i en artikel i DN. I artikeln intervjuas också Bi Puranen, forskare vid Institutet för framtidsstudier och generalsekreterare för World values survey om en studie om hur unga och äldre ser på covid-19. "Där ser vi stora skillnader beroende på ålder och boendeort: 80 procent av personer under 30 år är inte oroliga för att drabbas av viruset. Samtidigt tror över hälften att de redan har haft det, särskilt i Stockholm. Bland de äldsta är oron däremot stor och färre tror att de har haft sjukdomen. Risken är stor att det blir en klyfta mellan de oförsiktiga unga som inte oroar sig, och de äldre, säger Bi Puranen.
2020-06-03
Dagens unga kan bli mer motståndskraftiga
Att utsättas för stora utmaningar och mycket osäkerhet kring framtiden kan göra dagens unga till en generation med mer återhämtningsförmåga än tidigare generationer. Julia Mosquera, filosof vid Institutet för framtidsstudier, intervjuas i Vetenskapsradion om hur unga påverkas av coronakrisen. Lyssna på programmet: Så påverkar pandemin de ungas framtid
2020-05-30
Vad är en äldre människas liv värt?
En del menar att Sverige har offrat de äldre under coronakrisen. Hur ser våra värderingar egentligen ut vad gäller äldre? "Den sociala positioneringen av de som är 70 plus är väldigt dålig i Sverige". Det säger Bi Puranen, forskare vid Institutet för framtidsstudier och generalsekreterare för World values survey i senaste Konflikt i P1. Lyssna på programmet: Värdet av en åldrings liv
2020-05-31
Framtiden som forskningsfält
Coronakris, klimatkris, ekonomisk kris. Hur framtiden kommer att te sig känns på många sätt mer osäkert än på länge. Hur ska vi ta oss an framtiden? Vilken roll har forskningsfältet framtidsstudier? Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier i senaste Filosofiska rummet i P1.
2020-05-23
Viruset beter sig som fake news
"I ett biologiskt perspektiv är virus inte något levande. Snarare som desinformation paketerat i ett hölje av proteiner och fett. För att informationen ska få någon effekt krävs att den infekterar och styr om en värdcells funktioner. Faran med virus ligger helt i deras informationsinnehåll. Idéer fungerar likadant. Tänk på hur tankar om frihet, demokrati, en religion eller politisk ideologi helt kan uppsluka människor. Vissa idéer kan till och med få människor att sluta bry sig om sig själva och istället gå i celibat, riskera livet för att vårda sjuka medmänniskor eller flyga flygplan in i byggnader." Patrik Lindenfors i Göteborgs Posten om hur virus och idéer fungerar på liknande vis.
2020-05-22
Is Swedens soft lockdown working?
Trots relativt sett höga dödstal i Sverige jämfört med andra länder är påverkan på olika hälsoindikatorer på populationsnivå begränsade, säger Martin Kolk, demograf, till den amerikanska nyhetskanalen Newsy, i ett inslag om den svenska coronastrategin. "The effect on population level health metrics is quite limited. In order to really evaluate what different countries are doing and to judge both the epidemiological, societal and economic consequences, we really have to wait at least one year."
2020-05-20
Maffian <3 corona - Hur den italienska maffian utnyttjar utsatta människor i coronakrisen
Företag går på knäna, fattigdomen ökar, desperata människor behöver snabba pengar. "Maffian har ett guldläge nu. Det finns så många socialt utsatta människor. Nya grupper kommer sätta sig i skuld till maffian." Carina Gunnarson, maffiaexpert och forskare vid Institutet för framtidsstudier var med i senaste Svt Utrikesbyrån för att prata om hur den italienska maffian drar nytta av coronakrisen.
2020-05-18
Ny undersökning - så här känner svenskarna inför coronakrisen
Sex av tio har fortsatt att jobba under coronakrisen. Det är bara sju procentenheter färre än före krisen. Ungefär hälften jobbar hemifrån. Oron för sjukdomen samt dess följder är större bland dem som går till jobbet som vanligt. De allra flesta ställer sig bakom Sveriges coronastrategi och över 70 procent tycker att myndigheter, politiker samt press, radio och tv har hanterat krisen bra. Det är några av resultaten från en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av bland andra Institutet för framtidsstudier. Studiens resultat beskrivs på DN debatt: "Coronakrisen mer oroande för dem som går till jobbet”
2020-05-13
"Regeringens krispaket måste rymmas i klimatmålen"
Är krispaketen och politiken som nu förs för att hantera coronakrisen förenlig med de klimatpolitiska målen? "Återhämtningspolitiken får inte bli en konserverande kraft utan stimulera önskvärd strukturomvandling." Det skriver företrädare för Klimatpolitiska rådet, bland andra Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning och forskare på Institutet för framtidsstudier på DN debatt.
2020-05-07
Det svenska undantaget
Det är fortfarande för tidigt att avgöra vilka nationella åtgärdspaket mot coronaviruspandemin 2020 som har fungerat och vilka som inte har det. Det är dock inte för tidigt att studera skillnaderna mellan de strategier som valts i olika länder, och det sammanhang inom vilka de blivit till. I Sverige är det experterna som leder vägen, och det tycks som att svenskarna i allmänhet är nöjda med det, skriver filosofiprofessorerna Erik Angner och Gustaf Arrhenius, Institutet för framtidsstudier i Kvartal. Läs också två repliker på artikeln: Juridikprofessorn Claes Sandgren: Vi har inget expertstyre i svensk politik. Juristen Olof Wilske: Särdrag i svensk förvaltning
2020-05-07
6 förutsägelser om livet efter coronapandemin
När pandemin är över kommer världen att ha förändrats. Frågan är: På vilka sätt? "Vi ser redan nu experternas återkomst. Alla frågar experterna. Vi har aldrig sett så många professorer och experter i tidningen. Man har pratat länge om att det varit ”experternas kris” och att alltför mycket plats ges till tyckande. När en sådan här kris kommer så får vi ett totalt omslag." Det säger Gustaf Arrhenius i Dagens Nyheter.
2020-05-06
Utmaning för myndigheterna att få folk att följa instruktionerna
"Det här handlar inte om att folk är dumma i huvudet och har ingenting med bildningsnivå att göra. Vi behöver helt enkelt tydliga budskap för att vi säkert ska ta till oss dem". Det säger Erik Angner, beteendeekonom och professor i praktisk filosofi i en artikel i Dagens Nyheter, om varför folk följer, eller inte följer rekommendationer från myndigheter.
2020-05-06
Är Sverige annorlunda?
Debattens vågor går höga internationellt om Sverige är släpphänt i sin syn på Covid-19-pandemin, eller om vi bara är annorlunda. Samhällsvetarpodden har pratat med de Erik Angner och Gustaf Arrhenius om olika länders historia, traditioner, sociala normer och legala strukturer, och hur det påverkar olika strategier i kristid.
2020-05-03
Upphöjandet av statsepidemiologerna - och vad det säger om oss
En artikel i den franska tidningen L'Obs (Le nouvel observateur) tar ett grepp om fenomenet att statsepidemiologerna eller motsvarande i många länder har upphöjts till hjältar. Vad säger det om oss, vår tid och vår rädsla? Gustaf Arrhenius är en av de intervjuade i tidningen och uttalar sig om den svenska situationen: "Det finns mellan befolkningen och Tegnell samma förtroendeförhållande som mellan en sjuk och hans läkare". För er som kan franska finns en pdf på det tryckta tidningsuppslaget här > Des scientifiques superstars
2020-04-30
USA: Hög nivå av tillit - fler tester
I USA är det stor skillnad mellan delstaterna i hur många covid 19-tester som utförts. Men det finns ett mönster: I delstater med högre nivå av tillit och socialt kapital utförs fler tester. Det skriver Malcolm Fairbrother, forskare vid Institutet för framtidsstudier, Cary Wu, York University, Rima Wilkes, University of British Columbia och Giuseppe Giordano, Lunds universitet
2020-04-29
DN Debatt: ”Alternativ coronastrategi för Sverige kan rädda liv”
"Svenska Folkhälsomyndigheten bestämde sig tidigt för ”bromsstrategin”. Andra länder har valt den mer ambitiösa ”hammaren och dansen”. Då få nåtts av smittan i stora delar av landet menar vi att ett byte av strategi skulle kunna rädda många liv." Det skriver bland andra Olle Häggström på DN Debatt. Läs också repliken från Martin Kulldorff, professor i medicin vid Harvard Medical School och slutrepliken från Häggström m.fl.
2020-04-23
The Swedish Exception?
Gustaf Arrhenius och Erik Angner skriver på bloggen Behavioural Public Policy om betydelsen av att inte stirra sig blind bara på de coronastrategier olika länder använder sig av, utan också på den kontext där dessa strategier används.
2020-04-23
Det kulturella djuret – om människans evolution och tänkandets utveckling med Patrik Lindenfors
Varför reagerar vi människor som vi gör i en krissituation? Varför tänker vi överhuvudtaget som vi gör? Svaret står att finna i tre evolutionära processer som format våra hjärnor och våra tankar: biologisk evolution, associativ inlärning och kulturell evolution. Patrik Lindenfors berättar om sin senaste bok Det kulturella djuret.
2020-04-23
Moraliska avvägningar vid COVID-19 åtgärder med Orri Stefánsson och moderator Gustaf Arrhenius
När ett samhälle står inför en kris som COVID-19 går det inte att komma undan svåra moraliska avvägningar, där till exempel framtida generationers intressen ställs mot intressen hos de som i dag är gamla och sjuka. Dessutom är det lätt att man gör felslut när man resonerar kring såpass ovanliga situationer, exempelvis att fokusera på en typ av katastrofal risk men bortse från en annan. I mitt föredrag diskuterar jag några av dessa avvägningar och vanliga felslut.
2020-04-23
Beslutsfattande under stor osäkerhet med Karim Jebari och Orri Stefánsson
I den här föredragningen pratar Karim Jebari om hur man kan ta sig an beslutsfattande även när man inte har alla fakta på bordet – en situation med tydlig relevans på den pågående coronapandemin där beslut behöver fattas löpande medan nya fakta hela tiden tillkommer. Karim Jebari är fil doktor i filosofi och sysslar bland annat med risker i samband med till exempel klimatfrågan och teknologisk utveckling.
2020-04-22
Inkomststöd åt alla? Basinkomstens nya våg med Simon Birnbaum och moderator Magnus Linton, inklusive introduktion av Gustaf Arrhenius
Simon Birnbaum är docent i statsvetenskap. Han arbetar som lektor vid Södertörns högskola och forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Under våren utkommer han – tillsammans med Jurgen De Wispelaere och Robert van der Veen – med en rapport om basinkomst-experiment i välfärdsstater, utgiven av Institutet för framtidsstudier. I sin föreläsning ger han en inblick i aktuell forskning om basinkomst och tar upp hur frågan aktualiserats av den pågående coronapandemin. Vilka konsekvenser skulle en basinkomst få och är den försvarbar ur rättvisesynpunkt?
2020-04-21
Moralfilosofin som ger Sverige rätt
Olle Torpman gör i Kvartal en etisk analys av coronakrisen för att komma fram till vilken strategi som ur detta perspektiv tycks vara den bästa.
2020-04-21
Beteendeförändringar i pandemins spår
Vad har tuberkulosens härjningar i början på 1900-talet gemensamt med dagens arbete för att hindra smittspridning? Forskaren Bi Puranen berättar om detta och om sin forskning på beteendeförändringar hos migranter när de flyttar till Sverige.
2020-04-21
Metafysiska laboratoriet
Metafysiska laboratoriet intervjuar Folke Tersman, lärostolsprofessor i praktisk filosofi vid Uppsala Universitet och vice vd på Institutet för framtidsstudier. I podden diskuteras: Coronaviruset och en global stat; moralteoriers roll i att vägleda oss genom pandemin; om det finns objektiva svar på etiska frågor; hur evolutionen format vår världsbild; vad man är oenig om när man debatterar metaetiska frågor och hur filosofi till syvende och sist borde bedrivas.
2020-04-20
Trust in Institutions and Attitudes towards the Future
"Suppose that reducing your standard of living allowed people in the future to lead better lives. Would you be willing to do it? What we found surprised us. In all four countries, people who thought living standards would increase were more willing to sacrifice their own standard of living for the sake of people who haven't been born yet. So a lot of us, it seems, are willing to make a kind of voluntary, charitable contribution... to people who we think will be richer than us?" Det skriver Malcolm Fairbrother i ett blogginlägg som handlar om rapporten “How Much Do We Value Future Generations? Climate Change, Debt, and Attitudes towards Policies for Improving Future Lives”.
2020-04-10
"Folkhälsomyndigheten behöver ett etiskt råd"
Oklart hur Folkhälsomyndigheten gör etiska avvägningar. Ett etiskt råd behövs, skriver flera forskare på SvD Debatt.
2020-04-07
Nationalkaraktären får nytt liv i corona-kampen
Det vore tjänstefel av myndigheter att inte ta hänsyn till vilka medborgare de har att göra med när de utformar sina åtgärder." Patrik Lindenfors skriver i Expressen om hur något så till synes omodernt som "nationalkaraktär" fått nytt liv och relevans i samband med coronakrisen.
2020-04-02
En mer sofistikerad debatt kan rädda liv
Det råder en stor brist på helhetssyn i debatten om hur coronaviruset ska bekämpas. Hur man än gör går det inte att undvika att man gör medvetna val kring vem som ges fortsatt liv. Att vi blir bättre på att föra moraliska resonemang med helheten i fokus är viktigt – inte minst för att lösa framtida kriser. Det skriver Orri Stefánsson i Göteborgs Posten.
2020-03-31
Vem blir du i krisen?
Hur påverkar coronakrisen våra psyken? Vad gör oron med oss? Frågorna ställs i senaste Kropp och själ i P1. Medverkar gör bland andra Patrik Lindenfors, docent i zoologisk ekologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier.
2020-03-30
Three mistakes in the moral reasoning about the covid-19 pandemic
Orri Stefánsson, philosopher at the Institute for Futures Studies and decision theorist, dissects the moral reasoning about the Covid-19 pandemic.
2020-03-27
Balansgång mellan smittskydd och en fungerande ekonomi
Demografen Martin Kolk kommenterar hur ekonomiska nedgångar påverkar medellivslängd och dödlighet i ett land.
2020-03-29
De svåra prioriteringarna
Gustaf Arrhenius gästar Filosofiska rummet och pratar om svåra prioriteringar i coronakrisens spår. Rädda äldre nu, eller tänka på yngre generationers livschanser som kanske skadas svårt av en djup världsomspännande ekonomisk depression? Det är en av de brännande frågorna som diskuteras.
2020-03-26
Vi måste skydda de sårbara migranterna
Bi Puranen om att många av de som avlidit hittills i covid-19 i Sverige har somaliskt ursprung. "De är uppenbarligen extra sårbara som migranter. Vi måste göra mer för att hjälpa de utsatta", skriver hon.
2020-03-24
Antisocial rationalitet - därför hamstrar vi
Ekonomen och filosofen Erik Angner intervjuas i SvD
2020-03-24
Isolering som dödar – ett socialt experiment
Maria Törnqvist, docent i sociologi och forskningsledare för IF-projektet Intimitetens sociala former skriver på Aftonbladets kultursida om den sociala isoleringens konsekvenser.
2020-03-23
Folkbildning i kampen mot tuberkulos och corona
Bi Puranen skriver i DN om likheterna mellan hur tuberkulosen bekämpades vid förra sekelskiftet och hur kampen förs mot coronasmittan idag.
2020-03-22
När det vanliga blir det rätta - framtidsforskaren om post corona
Pontus Strimling, intervju i Expressen
2020-03-20
Corona vs. demokrati - rätt att inskränka demokratin för att bekämpa smitta?
Ludvig Beckman, intervju i Dagens Arena
2020-03-19
Coronaviruset, dödlighet och medellivslängd - hur påverkas demografin?
Demografen Martin Kolk beräknar
2020-03-19
Epidemiologen svarar på frågor om coronaepidemin
Video från vårt webbinarium, 18 mars 2020
2020-02-12
Matematikerna ger sig in i coronadebatten
Debattartikel i SvD av bland andra Olle Häggström
