Under hösten 2025 ges nedanstående tematiska snabbkurser i utåtriktat skrivande för forskare med författaren Magnus Linton. Kurserna är en heldag (09.00-15.30) och du förväntas skriva ett kortare textavsnitt inför tillfället (detaljerade instruktioner kommer senare till alla som blir antagna). Tillfällena är tematiskt separata och du kan söka till en eller flera av endagskurserna. De ges on site (Institutet för framtidsstudier, Holländargatan 13, Stockholm) och till varje kurs antas sex forskare. Syftet är att förbättra förståelse för vad essäistisk eller populärvetenskaplig text är och med vilka redskap, tekniker och strategier sådan kan skrivas.
Hantera fakta (21/10)
En grundläggande beståndsdel i varje facktext är nya och tänkvärda faktauppgifter. Det är inte omöjligt att skriva en spännande facktext utan fakta, men nästan. En medioker text kan räddas med faktauppgifter och en redan bra text kan bli fenomenal med en skärpning av faktahanteringen. Hur kan man tänka kring relevanta och irrelevanta fakta? Mot vilka fonder måste faktauppgifter stämmas av för att få liv? Hur undviker man att döda en text med för mycket fakta? Hur förhindrar man att källredovisningen inte gör ens faktaportfölj för tung? Vi studerar faktahanteringen i några aktuella texter och deltagarnas bidrag och drar slutsatser om bra och dåligt och vad det betyder för det egna skrivandet och dess förutsättningar. Kursen består av en inledande föreläsning, en redigeringsuppgift, gemensam textanalys och en avslutande föreläsning.
Inleda sceniskt (30/10)
Inom dagens akademi råder stor förvirring kring användning av scener i text. En del tycker att gestaltade scener inte det hör hemma i forskares texter. Andra tror sig inte ha den stilistiska förmågan att skriva ut en effektiv scen och ytterligare andra förstår inte vad som avses med en ”scen” i facktext. Men att skriva scener, framför allt inleda resonemang med dem, är varken svårt eller pretentiöst utan helt nödvändigt i berättande sakprosa. Hur gör man? Vilket material kan användas? Var i texten gör sig scenerna bäst? Och hur balanserar man scen och analys så att inget blir överlastat i relation till det andra? Kursen består av en inledande föreläsning, en redigeringsuppgift, gemensam textanalys och en avslutande föreläsning.
Berätta med exempel (7/11)
Konkretion är avgörande för levande text och rik exempelgivning gör framställningen begriplig och därmed intellektuellt stimulerande. Texter utan exempel är lätta att skriva men blir diffusa och undflyende, ibland löjeväckande abstrakta. Men allt för många osorterade och utbroderade exempel kan också göra texten snårig, ryckig och obalanserad. Hur väljer man rätt illustration till rätt analys? Vad ska ett exempel göra med texten? Hur skriver man smidigt in dem för bästa effekt? Var ska man placera dem? Utifrån handledarens exempeltexter och deltagarnas egna bidrag analyserar och praktiserar vi exempelhanteringens funktioner och proportioner i facktext. Kursen består av en inledande föreläsning, en redigeringsuppgift, gemensam textanalys och en avslutande föreläsning.
Skriva debatt (13/11)
Det vanligast sättet för forskare att med egenskriven text delta i den större offentligheten är via en effektiv debattartikel, antingen formulerad för att presentera ett nytt betydelsefullt rön eller för att korrigera en pågående debatt som ”spårat ur”. I medielandskapet utanför akademin blir många forskare emellertid refuserade – efter upprepade refuseringar ibland även desillusionerade – eftersom de ofta är oskolade i medial logik och det snabba poängframförandets estetik och teknik. Hur ställer man snabbt sitt ärende på scen? Vilka illustrativa verktyg gör en argumentation tydlig? Hur skriver man tesdrivande men sakligt? Vilka ord devalverar text och innehåll? Kursen består av en inledande föreläsning, en redigeringsuppgift, gemensam textanalys och en avslutande föreläsning.
Intresseanmälan endagskurser [länk]. Sista anmälningsdag är 20/9.
