När Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet vintern 17/18 anställde en ”husförfattare” för att inspirera forskare att utveckla ett mer levande skrivande var det en påminnelse om två saker: varje nytt vetenskapligt resultat är i sig en berättelse och varje betydande forskningsprocess slutprodukt är en text. Kombinationen – den berättande texten – stod därefter i centrum för en insats i vilken författaren Magnus Linton anställdes som writer-in-residence för att med oprövade former stimulera och handleda forskare. Natur & Kultur (förlaget) fångade upp Uppsalaprojektets essens och gav 2019 ut Lintons bok Text & Stil – om konsten att berätta med vetenskap och Riksbankens Jubileumsfond beviljade medel till projektet Skriven mening som genomförts under 2020.
Läs mer: Tunga tankar kräver levande språk.
Inom ramen för RJ-satsningen genomfördes 61 arrangemang – 36 seminarier och 25 workshops – fördelade över samtliga stora lärosäten i landet med totalt cirka 800 forskare som deltagare. Projektet nådde inte bara skrivorienterade discipliner som sociologi, språkvetenskap, idéhistoria, kulturantropologi, psykologi och litteraturvetenskap utan även mer empiriskt eller kvantitativt präglade forskningsområden som kostvetenskap, idrottsvetenskap, juridik, medicin och musikvetenskap.
Med Natur & Kulturs stiftelses hjälp fick initiativet en mer institutionaliserad form med start våren 2021. Projektet innebär att svenska universitet har möjlighet att skräddarsy skrivträningsarrangemang i linje med finansiärens ambition att minska klyftan mellan forskning och offentlighet, stimulera kunskapsbaserad text vid sidan av dominerande akademiska formatmallar och höja det kreativa skrivandets status i svensk forskarprosa.
Projektet är en del av ett större sammanhang där lärosäten och institutioner nu agerar. Svenska Författarförbundet driver projektet Sanning & Stil (sanningochstil.se), ett pågående seminarium som sammanför yrkesverksamma sakprosaförfattare med forskare i syfte att stärka den kvalificerade facklitteraturens ställning. Norstedts och Södertörns högskola startade 2019 en kurs i sakprosaförfattande på vilken Magnus Linton föreläser. Även Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris, instiftat 2017, är en satsning för att stimulera och förnya vetenskaplig kommunikation. Några år tidigare, 2016, kom Vitterhetsakademiens rapport ”Kunskapens nya rörelser” och regeringspropositionen ”Kunskap i samverkan”, som båda söker stärka band mellan forskning och allmänhet. Studien ”Jag vill men hinner inte” (2019) konstaterades att många forskare skulle behöva konkret hjälp och stöd för att professionalisera sin dialog med en bredare allmänhet, och Vetenskapsrådet har tillsammans med Örebro universitet initierat en dialog om hur kommunikation kan bli en integrerad del av forskarutbildningen. Under 2023 tillsattes, i ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Natur & Kultur, Sveriges första sakprosaprofessur (Anna Jungstrand) i linje med vad som sedan länge finns i de nordiska grannländerna. Med stöd av Svenska Akademien och Natur & Kultur och med start sommaren 2024 driver Institutet för framtidsstudier och Linnéuniversitetets sakprosaprofessur en festival för litterär sakprosa, Sakli(g)t. Föreliggande projekts övergripande idé – att bidra till en generell höjning av de svenska forskarnas skriftliga berättarkompetens – ligger alltså i linje med flera aktuella initiativ med fackskrivandets problem och möjligheter i centrum.
Åter till Text och stils huvudsida.
