FÖRELÄSNINGAR:
Levande text – vad är det?
Vad som är bra är såklart subjektivt men oavsett om vi pratar avhandling, bredare sakprosaverk, tidningsessä, antologibidrag eller bara en vanlig anslagsansökan utmärks en levande text av ett antal saker – vilka?Utifrån sin bok Text & Stil – om konsten att berätta med vetenskap diskuterar författaren Magnus Linton den levande textens nödvändiga ingredienser: poäng, risk, fakta, rörelse, rytm, scen, symmetri – och läsarens behov av trygghet.
Fem fällor
Att ta klivet från mallat akademiskt artikelskrivande till bredare essäistik handlar mycket om att möblera om ens idéer om en texts mening. Det som är förbjudet i peer review-texter kan vara påbjudet inom essäistiken, men ofta är upplevda genrekonflikter bara traderade missförstånd. Det finns emellertid en rad akademiska konventioner man absolut bör slipa bort när man vänder sig till en bredare publik. Vilka? Varför fungerar vissa skrivsätt inte när en större publik ska tilltalas? Hur kan man göra i stället? I denna föreläsning identifieras, analyseras och diskuteras fem klassiska fel som många forskare gör.
Written ways to greater impact – rethinking text and purpose
Taking the step from the academic writing template to essayistic prose is very much a question of rethinking one’s ideas about a text´s meaning. What is discouraged in a peer review article may be considered stylistically appropriate in writing aimed for wider publics. Which linguistic features typical of today’s academic writing should be avoided when the aim is to communicate with wider audiences? Magnus Linton, non-fiction writer and editor at the Institute for Futures Studies, elaborates seven crucial points in his book Text and Style – Using Science in storytelling.
WORKSHOPS:
Vårt behov av stil
Personlig stil eller attityd prioriteras sällan i det akademiska skrivandets mer kyliga neutralitetssträvan men faktum är att inga texter behöver vara formmässigt själlösa. Med vilka medel byggs en författaridentitet och hur blir man stilistiskt egen? Med hjälp av några mer eller mindre vågade exempel undersöker vi den genomtänkta formens föränderliga roll i berättande. Vill du vara torr eller vild och i så fall varför? När blir textattityd en tillgång och när blir den bara fånig? Vilka risker tar stilodlaren? Vad är elegans? Gillar hjärnan symmetriska texter? Hur skapar man i så fall sådana?
Fakta – textens guld
En grundläggande beståndsdel i varje facktext är nya och tänkvärda faktauppgifter. Det är inte omöjligt att skriva en spännande facktext utan fakta, men nästan. En medioker text kan räddas med faktauppgifter och en redan bra text kan bli fenomenal med en skärpning av faktahanteringen. Hur kan man tänka kring relevanta och irrelevanta fakta? Mot vilka fonder måste faktauppgifter stämmas av för att få liv? Hur undviker man att döda en text med för mycket fakta? Hur förhindrar man att källredovisningen inte gör ens faktaportfölj för tung? Vi studerar faktahanteringen i några aktuella texter och drar slutsatser om bra och dåligt och vad det betyder för det egna skrivandet och dess förutsättningar.
Scenens poäng
Inom dagens akademi råder stor förvirring kring användning av scener i text. En del tycker att gestaltade scener inte det hör hemma i forskares texter. Andra tror sig inte ha den stilistiska kapaciteten att skriva ut en effektiv scen och ytterligare andra förstår inte vad som avses med en ”scen” i facktext. Men att skriva scener, framför allt inleda resonemang med dem, är varken svårt eller fånigt pretentiöst och inte heller främmande för sakprosa – utan en central del av den. Hur gör man? Vilket material kan användas? Var i texten gör sig scenerna bäst? Och hur balanserar man scen och analys så att inget blir överlastat i relation till det andra?
Hantera exempel
Konkretion är avgörande för levande text, och rik exempelgivning gör ofta framställningen begriplig och intellektuellt stimulerande i stället för diffus och slö. Men allt för många osorterade och utbroderade exempel gör texten snårig och ryckig. Hur väljer man rätt illustration till sin analys? Vad ska ett exempel göra med texten? Hur skriver man smidigt in dem för bästa effekt? Var ska man placera dem? Utifrån egna och andras texter analyserar och praktiserar vi exemplets funktioner och proportioner i facktext.
Rytm, spänst, variation
Levande text skiljer sig från död bland annat genom bättre komposition; välplacerade och smidigt levererade citat, varierad meningsbyggnad, kreativ ordbildning, lagom blandade doser av fakta, analys och målande exempel. Etcetera. Utifrån tre kortare texter och fragment studerar vi skiljetecknens sköna funktioner och hur texter kan ”spännas” bättre. Hur skapas rytm? Varför är eget påkomna termer så hälsosamt för både text och tanke? Hur ”fuska” så ett nödvändigt men klumpigt citat blir kort och smidigt? Hur många stycken måste det gå innan ett säreget ord man gillar kan användas igen? När blir allitteration fräscht och när inte?
Titelns kraft
De i särklass viktigaste och mest – oftast enda – lästa delarna i en bok/artikel är paradoxalt nog de som inte står i själva texten; titel, rubrik, undertitel, ingress, kapitelrubriker, innehållsförteckning, baksidestext, etc. Är de torra och halvdöda blir inget mer läst vilket dessvärre också händer när de är för ansträngt flåshurtiga. Utifrån några konkreta exempel diskuterar vi strategier och tekniker för titel- och rubriksättning. Varför känns många böcker så betongigt tråkiga? Vad är egentligen en rubrik? Hur hittar man de magiska ordkombinationer som får fram-, bak- och innehållssida att skina av liv, rörelse och nya tankar?
Börja rätt
Varje text har en start och om det inte händer något i de första styckena faller alla läsare utom de avlönade bort – så hur skapas en början som bär, som kittlar läsaren på rätt sätt och lovar mycket men inte för mycket? Med hjälp av talande exempel botaniserar vi i myllret av fängslande och avtändande sätt att öppna en text. Vad bör en bra inledning göra med läsaren? Vad får den absolut inte göra? Vilka textstrukturella fundament läggs i en texts början? Och hur kickstartar man sig själv om man kör fast direkt och blir sittande med ångest och blank skärm?
Klippa kort
Att ”kamma” en text färdig innebär inte bara att avlägsna korrekturfel, oklara syftningar och luddiga resonemang utan också att stryka allt som är onödigt långt: byta mångstaviga ord mot kortare, göra tråkiga termer roligare, rensa bland kommatecken och överflödiga ”som”, ”så”, ”att”, ”det”, ”hade” och annat dött kött som gärna sprider sig i initiala skrivfaser. Vi redigerar några korta texter och studerar den solida enkelhetens betydelse för skön läsupplevelse. Hur tajtar, packar och förenklar man bäst? Hur sammanfatta snabbt och uppsamlande men ändå framåtblickande? Vilka kommatecken behövs och vilka inte? När är det effektivt att skriva ut direkta frågor och när blir de bara en börda? Spelar det någon roll om man istället för ”huvudman för projektet var…” skriver ”projektets huvudman var…”?
Pitcha text
Att disputera är i någon mån att födas som intellektuell och att parallellt med sin akademiska karriär utveckla en relation till en kultursida – eller någon annan publikation utanför akademin – är ett fantastiskt sätt hålla liv i tänkande och utveckla skrivande. Men hur övertygar man en redaktör om att ens artikelidé är värd att publicera? Vad ska en så kallad pitch innehålla? Och hur sätter man en ”krok” på sitt ämne/kunskapsfält? I denna workshop utgår vi från av deltagarnas skrivna pitchar – autentiska eller hypotetiska – och förbättrar dem i syfte att med rätt medel förföra en redaktör.
Göra bok
Att skriva bok är något annat än att skriva en artikel, ett kapitel eller en essä. Det "långa berättandet" ställer helt andra krav på struktur, djup, bredd, stil, dramaturgi, story, båge, ton och stimulans. Hur håller man en läsare intresserad över tre hundra sidor? Med vilka redskap bygger man ett bra slut? Vad betyder en bra titel? Vad är en bra titel? Hur kan man tänka kring narrativ energi och hur skapas sådan? Varför blir berättelser som bara uppehåller sig vid vad som hänt tråkiga och varför tappar de som mest uppehåller sig vid varför något hänt verklighetskontakt? Hur skapa en bra balans mellan vad och varför och vad betyder sådan balans för en boks känsla och skärpa? Varför är det viktigt att skilja på en berättelses historia och handling? Sammanfattningar och bakgrunder blir ofta långa och tråkiga men inga böcker klarar sig utan dem – hur sammanfattar man snabbt, smidigt och framåtblickande?
Debatt
Det vanligast sättet för forskare att med egenskriven text delta i den större offentligheten är via en debattartikel, antingen formulerad för att presentera ett nytt betydelsefullt rön eller för att korrigera en pågående debatt som ”spårat ur” (tappat kontakt med kända fakta). I medielandskapet utanför akademin blir många forskare emellertid refuserade – efter upprepade refuseringar ibland även desillusionerade – eftersom de ofta är oskolade i medial logik och det snabba poängframförandets estetik och teknik. Hur ställer man snabbt sitt ärende på scen? Vilka illustrativa verktyg gör en argumentation tydlig? Hur skriver man tesdrivande men sakligt? Vilka ord devalverar text och innehåll?
