Jonsson, Jan O. & Treuter, Georg | 2019
Lika för alla? En ESO-antologi om skolans likvärdighet
Det är ett känt fenomen att barn från missgynnade sociala ursprung – arbetarhem och lägre tjänstemannahem – når sämre skolresultat och därefter i lägre utsträckning går över till teoretiska studier och till universitet. De olika teoretiska mekanismer som kan tänkas ligga bakom detta är av många slag; det handlar bland annat om förmågor och intressen påverkade av genetik och uppväxtvillkor, samt föräldraresurser av olika slag (se t.ex. Erikson och Jonsson 1993). En viktig och åtminstone sedan 1960-talet återkommande diskussion (Coleman m.fl. 1966; Hanushek 1981) uppmärksammar också skolans inflytande, en fråga som aktualiseras med den ökande socioekonomiska segregeringen (Skolverket 2018, Figur 3:1). En kombination av områdesmässig segregering, närhetsprincipen för grundskoleplacering och skillnader i skolkvalitet har en potential att cementera eller till och med öka den sociala snedrekryteringen till högre studier.
