Mood, Carina , Jonsson, Jan O. | 2013
Underlagsrapport till Socialstyrelsens rapport Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013
Ladda hem hela underlagsrapporten.
Sammanfattning
• Barnfattigdomen i Sverige är, hur den än mäts, mycket låg i ett internationellt perspektiv – även när jämförelsen görs med liknande västländer.
• Det finns ingen generell, trendmässig ökning av barnfattigdomen i Sverige. Mätt som barnfamiljernas ekonomi har barnfattigdomen minskat från slutet av 1960-talet och minskat kraftigt från lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet. Från ungefär år 2006 och framåt är det små förändringar i termer av absolut inkomstfattigdom och ekonomiskt bistånd.
• Den långvariga fattigdomen bland barnfamiljer har minskat kraftigt från år 2000 till år 2010.
• Från slutet av 1990-talet – och särskilt markant sedan år 2006 – har den relativa fattigdomen (inkomstojämlikheten) bland barn ökat.
• Den självrapporterade (absoluta och relativa) fattigdomen bland barn har legat på en stabil nivå mellan 2000 och 2010. Den ökande relativa fattigdomen bland barnfamiljer under den perioden har alltså inte slagit igenom som ekonomiska problem hos barnen själva.
• Uppskattningar av hur många barn som är ekonomiskt utsatta varierar kraftigt beroende på vilken fattigdomsdefinition som används. Mellan 5 och 10 procent eller cirka 100 000 till 200 000 barn har en ekonomisk situation som är märkbart sämre än andra barns, men i denna grupp har en stor majoritet eget rum och ägodelar som till exempel dator och mobiltelefon. Ungefär 1–1,5 procent eller cirka 25 000 barn saknar mer basala nödvändigheter och cirka 2–3 procent, eller 50 000 barn lever i långvarig fattigdom.
• Barn till ensamstående och till invandrare har mycket högre fattigdomstal än andra barn. Dessa barns levnadsförhållanden är speciellt konjunkturkänsliga, eftersom deras utsatthet i hög grad hänger samman med att deras föräldrar ofta har en svagare anknytning till arbetsmarknaden.
• Barnfattigdomen har blivit allt mer koncentrerad till familjer där det inte finns någon förvärvsarbetande förälder.
• Det finns ett samband mellan föräldrars fattigdom och barns ekonomi, sociala relationer och aktiviteter. Barn till fattiga föräldrar har oftare egna ekonomiska problem och lägre levnadsnivå i allmänhet, men de flesta barn med fattiga föräldrar har en rimlig materiell levnadsstandard, fungerande sociala relationer samt en aktiv fritid.
