Berndt Rasmussen, Katharina , Burman, Åsa | 2019
Filosofisk Tidskrift, 40:4, 3-26.
Inledning
Denna artikel är skriven av två övertygade feminister och antirasister. Vi anser till exempel att kvinnor i allmänhet är lika lämpade att utbilda sig inom, och jobba med, naturvetenskapliga ämnen som män i allmänhet. Likaså är det självklart för oss att våra medmänniskors hudfärg inte spelar någon roll för hur vi bemöter dem.
Ett sådant tillkännagivande kan verka lite onödigt och överdrivet präktigt. Men våra övertygelser kommer i ett lite annat ljus när vi genomför ett par webbaserade så kallade implicita associationstester (IAT). Testresultaten avslöjar att vi båda – var för sig – har en ”[m]edelstark association mellan Manligt och Naturvetenskap samt mellan Kvinnligt och Humanistiska ämnen”, och likaså har vi en ”[m]edelstark automatisk preferens för Ljushyade människor framför Mörkhyade”. Med andra ord: vi verkar härbärgera sexistiska ssociationsmönster avseende naturvetenskap och humaniora, och rasistiska tendenser i vår syn på mörkhyade respektive ljushyade människor. När det gäller kategorierna kön och ras eller etnicitet uppvisar vi vad som har kommit att kallas för implicit bias. Det tar emot att skriva detta. Diskrepansen mellan IAT-resultaten och de övertygelser och preferenser som vi vill, och tror oss, stå för gör ont. Men framför allt väcks en oro i oss: tänk om dessa mönster och tendenser även avspeglas i vårt vardagliga och professionella handlande. Tänk om vi diskriminerar kvinnor och rasifierade. Tänk om vi bidrar till de sociala orättvisorna som drabbar dessa grupper, utan att ens lägga märke till det. Skälet till att fenomenet implicit bias väcker vårt intresse är alltså slutligen normativt. Det är fel att diskriminera kvinnor och rasifierade. Vi bör avskaffa de sociala orättvisorna. För att ta reda på huruvida implicit bias motverkar dessa normativa mål, och hur vi i så fall kan förändra vår bias, behövs en bättre förståelse för fenomenet och dess mekanismer.
Den här artikeln är ett försök att förstå den empiriska forskningen kring implicit bias, sätta dess resultat i ett filosofiskt ramverk, och skissa dess implikationer för moraliskt ansvar. I nästa avsnitt kommer vi att närmare beskriva hur ett IAT går till och vad det egentligen är som mäts. Avsnitt tre skissar några medvetande- och handlingsfilosofiska teorier om hur det som antas ligga bakom mätresultaten bäst kan konceptualiseras. De efterföljande två avsnitten söker svar på frågan: Vilken praktisk relevans har allt detta? I avsnitt fyra gör vi en övergripande kartläggning av den empiriska forskningen kring hur implicit bias påverkar individers arseblivning, omdömen och handlingar. I avsnitt fem fokuserar vi istället på vilken relevans implicita fördomar har för samhällsnivån och för kollektivt moraliskt ansvar. Utifrån dessa slutsatser diskuterar vi, i avsnitt sex, vilka idéer om moraliskt ansvar som blir relevanta för de som bär på, och påverkas av, implicit bias. Avsnitt sju summerar artikelns viktigaste slutsatser.
